Jag läser normalt inte amerikanska superhjälteserier. Det finns för mycket historia att hålla reda på, och jag är inte helt förtjust i idén med en övergripande historia som alltid rör sig framåt, istället för mer kvasistatiska serier (typ Fantomen, där saker händer, men där det lika ofta bara är en episod som man kan hoppa över utan att egentligen missa något). Dock hörde jag så mycket gott om den nya Ms Marvel, och huvudpersonen Kamala Khan, ung amerikansk muslim med nyfunna superkrafter, att jag ville försöka.

Jag är inte besviken. Det en serie som visserligen handlar om en superhjälte, men lika mycket om en människa. Kamalas största problem är egentligen varken att en galen uppfinnare skickar ut underliga robotar, eller att hålla sin nya identitet hemlig, utan snarare att hennes föräldrar – i god tradition – gör hennes liv som tonåring jobbigt. Superhjältetgiget är snarast ett sätt att understryka och kontrastera de vanliga problemen med att snart vara vuxen och försöka fundera ut vem man är och vill vara.

Att det dessutom är roligt (förutom allt annat är Kamala också nörd och skriver fanfiction, spelar dataspel och älskar superhjältar, förutom att hon är muslim och ung och ibland vill gå ut på fester eller göra något som föräldrarna inte känner till). Att det dessutom är trevligt, klart tecknat, inte överdrivet flashigt och bara ibland lätt karikerat gör det bara till en än roligare bekantskap. ( )