Denna webbplats använder kakor för att fungera optimalt, analysera användarbeteende och för att visa reklam (om du inte är inloggad). Genom att använda LibraryThing intygar du att du har läst och förstått våra Regler och integritetspolicy. All användning av denna webbplats lyder under dessa regler.
Resultat från Google Book Search
Klicka på en bild för att gå till Google Book Search.
Då grekiska Smyrna invaderades 1922 flydde ett syskonpar till Amerika och bosatte sig i Detroit. Sin incestuösa kärlek svär de att aldrig berätta om men två generationer senare gör den sig påmind i barnbarnet Calliope som både är kvinna och man.
_debbie_: Both are (at least partially) historical novels with strong themes of identity, coming of age, and going against the mainstream to stay true to what you feel is right. Although one is set in Victorian England and the other isn't, they both have that same feel of rich language and descriptive place.… (mer)
librorumamans: The connection of this book to Middlesex is Eugenides' character, Dr Luce, who appears to be modelled on Dr John Money of Johns Hopkins University. As Nature Made Him is a non-fiction account of Money's experimental (and unsuccessful) sex reassignment of David Reimer, whose botched infant circumcision left him genitally mutilated.
Both books compellingly look at the complexity of gender identity.… (mer)
ainsleytewce: Both are very American stories, about families in the 20th century, fighting wars, starting businesses, raising families, and both feature a teenage protagonist.
jacr: A scholarly discussion of the decline of Detroit and its race riots. People who liked Eugenides's fictional account of Detroit might be interested in this historical version.
Det sägs att bland författare från USA finns en vilja att skriva Den stora amerikanska romanen med »stora råa skivor Amerika«. Jeffrey Eugenides Middlesex faller väl på sitt sätt in i det mönstret: den är stor, berättar en mycket amerikansk berättelse – tre generationer som präglas i tur och ordning av invandring och kamp, etablering och framgång, uppror och ett nytt förhållningssätt –, och är dessutom likt en stor skiva biff något en mycket tillfredsställande men inte direkt saliggörande spis. Den är dock även avvikande, främst genom den minst sagt okonventionella huvudpersonen: Calliope Stephanides föddes som flicka men berättar som vuxen man sin familjehistoria.
Det hela tar sin början i Mindre Asien, på tjugotalet, när Turkiet är på väg att driva tillbaka de grekiska styrkorna. Calliopes farmor och farfar – en detalj som jag skulle tvekat att avslöja om det inte gjorts i baksidestexten, för övrigt lika förljugen som mycket annat i sin genre – flyr, och hamnar till slut i Detroit, hos deras kusin. Sedan får man följa hur de sliter för att klara sig, som Fordarbetare, spritsmugglare, svartpubsägare, restaurangägare, innan staffetpinnen tas över av nästa generation i form av sonen Milton – republikan, håller stenhårt på Nixon, vilket gör att man som svensk är mer avogt inställd till honom än han verkar riktigt förtjäna – och dennes syssling Tessie. Milton fortsätter att kämpa, och genom ett ödets nyck lyckas han komma upp sig i världen. Samtidigt tickar historien mot peripeti, den vändpunkt då sanningen skall avslöjas och det skall stå klart att dottern Callie egentligen är lika mycket man som sin bror Kapitel Elva (mindre lyckad översättning; det är svårt att som svensk direkt koppla detta till de amerikanska lagarna gällande att göra bankrutt). Tematiskt handlar det – förutom familjens strävanden och hur den amerikanska historien påverkar dem – till stor del om hur man anpassar sig – till ett nytt land, en ny ekonomi, ett nytt kön. Det är även en avkomling av de grekiska tragedierna, där Nemesis tagit genetikens gestalt, även om det amerikanska inslaget gör att slutet är långt ifrån så nattsvart som det hade varit om Sofokles hade hållit pennan.
Nu kanske ni tycker jag avslöjar mycket? Jo, men det gör boken också – den varvar fragment ur den vuxne Cals liv med den längre berättelsen om familjen, och referenser till senare händelser förekommer ofta. Det skulle lätt ha kunnat förstöra hela verket, men det fungerar utmärkt. Fiktionen med den vuxne Cal som berättare gör det möjligt att ta till några medvetna grepp, som att låta honom flyga ut i Homeros-pastischer, men är inte helt konsekvent genomförd – ibland har han tillgång till tankar och skeenden som han rimligen inte borde ha.Vissa personer faller helt ur handlingen utan kommentarer, trots att man skulle förvänta sig åtminstone ett par omnämnanden.
På det hela taget som sagt gott och tillfredsställande, men inte något man går från med ett småfånigt, förnöjt leende på läpparna. ( )
''Middlesex'' is a novel about roots and rootlessness. (The middle-sex, middle-ethnic, middle-American DNA twists are what move Cal to Berlin; the author now lives there too.) But the writing itself is also about mixing things up, grafting flights of descriptive fancy with hunks of conversational dialogue, pausing briefly to sketch passing characters or explain a bit of a bygone world.
''The Virgin Suicides'' is all of a piece, contained within the boundaries of one neighborhood; ''Middlesex'' -- a strange Scheherazade of a book -- is all in pieces, as all big family stories are, bursting the boundaries of logic.
Jag har fötts två gånger: först som liten flicka i en anmärkningsvärt smogfri dag i Detroit 1960, och sedan på nytt som tonårspojke i ett undersökningsrum inte långt från Petoskey i Michigan i augusti 1974.
Citat
Information från den engelska sidan med allmänna fakta.Redigera om du vill anpassa till ditt språk.
"Don't you think it would have been easier just to stay the way you were?" I lifted my face and looked into my mother's eyes. And I told her: "This is the way I was."
The textbook publishers would make sure to cover my face. The black box: a fig leaf in reverse, concealing identity while leaving shame exposed.
Historical fact: people stopped being human in 1913. That was the year Henry Ford put his cars on rollers and made his workers adopt the speed of the assembly line. At first, the workers rebelled. They quit in droves, unable to accustom their bodies to the new pace of the age. Since then, adaptation has been passed down: we've all inherited it to some degree, so that we plug right into joysticks and remotes, to repetitive motions of a hundred kinds.
But in 1922 it was still a new thing to be a machine.
He looked up at me with no expression, blinking. That was Chapter Eleven's way. Everything went on in him internally. Inside his braincase sensations were being reviewed, evaluated, before any reaction was given. I was used to this, of course...He was quiet, blinking. There was the usual lag time while he thought.
Avslutande ord
Jag förlorade tidsuppfattningen efter ett tag, stod där bara och kände mig lycklig över att vara hemma och grät över pappa och undrade vad som skulle hända härnäst.
Då grekiska Smyrna invaderades 1922 flydde ett syskonpar till Amerika och bosatte sig i Detroit. Sin incestuösa kärlek svär de att aldrig berätta om men två generationer senare gör den sig påmind i barnbarnet Calliope som både är kvinna och man.
Det hela tar sin början i Mindre Asien, på tjugotalet, när Turkiet är på väg att driva tillbaka de grekiska styrkorna. Calliopes farmor och farfar – en detalj som jag skulle tvekat att avslöja om det inte gjorts i baksidestexten, för övrigt lika förljugen som mycket annat i sin genre – flyr, och hamnar till slut i Detroit, hos deras kusin. Sedan får man följa hur de sliter för att klara sig, som Fordarbetare, spritsmugglare, svartpubsägare, restaurangägare, innan staffetpinnen tas över av nästa generation i form av sonen Milton – republikan, håller stenhårt på Nixon, vilket gör att man som svensk är mer avogt inställd till honom än han verkar riktigt förtjäna – och dennes syssling Tessie. Milton fortsätter att kämpa, och genom ett ödets nyck lyckas han komma upp sig i världen. Samtidigt tickar historien mot peripeti, den vändpunkt då sanningen skall avslöjas och det skall stå klart att dottern Callie egentligen är lika mycket man som sin bror Kapitel Elva (mindre lyckad översättning; det är svårt att som svensk direkt koppla detta till de amerikanska lagarna gällande att göra bankrutt). Tematiskt handlar det – förutom familjens strävanden och hur den amerikanska historien påverkar dem – till stor del om hur man anpassar sig – till ett nytt land, en ny ekonomi, ett nytt kön. Det är även en avkomling av de grekiska tragedierna, där Nemesis tagit genetikens gestalt, även om det amerikanska inslaget gör att slutet är långt ifrån så nattsvart som det hade varit om Sofokles hade hållit pennan.
Nu kanske ni tycker jag avslöjar mycket? Jo, men det gör boken också – den varvar fragment ur den vuxne Cals liv med den längre berättelsen om familjen, och referenser till senare händelser förekommer ofta. Det skulle lätt ha kunnat förstöra hela verket, men det fungerar utmärkt. Fiktionen med den vuxne Cal som berättare gör det möjligt att ta till några medvetna grepp, som att låta honom flyga ut i Homeros-pastischer, men är inte helt konsekvent genomförd – ibland har han tillgång till tankar och skeenden som han rimligen inte borde ha.Vissa personer faller helt ur handlingen utan kommentarer, trots att man skulle förvänta sig åtminstone ett par omnämnanden.
På det hela taget som sagt gott och tillfredsställande, men inte något man går från med ett småfånigt, förnöjt leende på läpparna. ( )