William Blake (1) (1757–1827)

William Blakes poetiska rykte vilar i huvudsak på sådant han själv troligen inte ansåg som särskilt viktigt: det verk han främst förknippas med, vanligen kallat »Jerusalem«, skrevs för ett förord han inte tog med i alla de tryck han gjorde av verket i fråga, och de samlingar kallade Songs of Innocence och Songs of Experience, som han någorlunda lyckades hitta avnämare för under livstiden, var inte alls den sorts profetiska uppenbarelseböcker han annars huvudsakligen verkar offrat sin skaparmöda på, även om den mest kända dikten ur dessa, »The Tyger«, faktiskt är en poetiskt lödig framställning av teodicéproblemet.

Blake var egentligen graverare till professionen, och försörjde sig så. Sina egna skrifter tog han fram med en egenuppfunnen metod, som tillät honom att på samma tryckblad blanda text och grafik, som sedan kunde färgläggas. Arbetet var förvisso långsamt, men resultatet är ofta mycket vackert, speciellt som han var skicklig grafiker. I The complete illuminated books har alla hans sådana verk samlats: det är egentligen först med senare tids tekniska framsteg som Blakes ursprungliga visioner kunnat återges rättvist till en större publik.

I de religiöst inriktade skrifter som dominerar volymen laborerar han istället med intrikata teologiska framställningar, där detaljerna ändras men vissa gestalter återkommer, som Orc, en revolutionär ande, Urizen, en demiurgliknande figur, det rena förståndet och den fjättrande religionens upphov, samt profeten Los. Världsbilden är Swedenborgskt och gnostiskt färgad, bibelns berättelser hålls för en korruption av den sanna historien, och den organiserade religionen är en tvångströja människorna lurats in i.

Den poetiska framställningen är något utmattande, med diverse namn på olika mer eller mindre välvilliga andar och kosmologiska beskrivningar och mytologi, och allt känns tämligen dött, svårt att anknyta till. Ibland blir det förryckt storslaget, som när samtida händelser omvandlas till mytologiska (så till exempel amerikanska befrielsekriget i America: a prophecy) eller tänkare som Locke, Newton och Voltaire åkallas som en sorts demoner; Milton ges till och med titelrollen i en av skrifterna, även om han knappast går att skilja från de övriga symboliska makterna.

The complete illuminated books är en bok mer för konst- än poesiälskaren. Även om poesin fortfarande kan njutas, så gör formatet det svårt och bristen på kommentarer att texten är svårarbetad. Att trycket utsökt återger originalen gör inte att detta blir mycket lättare att läsa, för även om den handstil Blake uppvisar inte är svårtydd annat än undantagsvis så gör färgerna att kontrasten blir lidande. Texten finns också utskriven i noter i slutet av boken, men hur man än väljer att hantera den blir läsningen långsam och syftet att tillgängliggöra text och bild som en helhet lyckas inte helt.… (mer)