Christopher Hastings

Det är inte alla som vågar låta en parodi på sin egen skapelse springa runt i den, men Marvel gör det. Inte enbart med Deadpool, utan nu också med Gwenpool (egentligen Gwen Poole; ursprungligen från en tankelek där Gwen Stacey skulle vara Deadpool), en serieälskande ung kvinna från vår värld som en dag finner sig i serievärlden och bestämmer sig för att bli legokrigare. Hon gillar vapen, rosa, pengar och att intala sig själv att hon är en hjälte(i början är hon ganska mordisk, sedan skruvas det ner något).

Hon har inga superkrafter, mer än encyklopedisk kunskap och en förlitan på serievärldens lagar (t.ex. om vad som händer om man hoppar ner från en hög höjd). Detta fungerar någorlunda, tills hon tvingas jobba för Modok (kanske den underligaste av Marvels konstiga storskurkar), tillsammans med en B-liste-skurk och ett par konstiga typer.

Det hela går fort (historierna publicerades först i sex tidningar, och Gwen träffar på lika många viktigare gestalter i Marvels universum), gör inga större anspråk på djup, och absolut inte på att hänga ihop särskilt väl. Gwen är där för att irritera andra och strunta i fjärde väggen, och hon gör det med viss stil, om än inte speciellt mycket erfarenhet (speciellt i de delar Gurihiru tecknat, där den den högre graden av stilisering jämför med Daniel Beyruths mer realistiska, som används i resten, ger större möjligheter för att flippa ut). Det är mycket fluffigt men underhållande.… (mer)