David Levithan

Det är David Levithan så självklart älskar jag det! En bok om två pojkar som ska slå världsrekordet marathonkyssande och samtidigt som vi får vara med och uppleva vad som händer för deras vänner och andra runt om dem under tiden. Allt berättas genom ögonen på the angel godfarthers, den generationen unga homosexuella män som tynade bort innan de hann börja leva. Det är ett tillvägagångsätt som verkligen funkar. Kontrasten skärper färgerna i handlingen och ger de nutida pojkarnas liv en avgrundsdjup bakgrundsfärg. Roligt, inspirerande, skrämmande, hjärtskärande och hoppfullt.

Någon beskrev det som en Torka aldrig tårar för ungdomar, men det är en ytlig jämförelse. Detta säger jag utan att nedvärdera något av dem. Two boys kissing är en bok där dåtid och nutid möts, mest på nutidens planhalva. Det här är en bok om hopp, trots allt och om framtiden.… (mer)

För En är varje dag något nytt eftersom hen vaknar upp i en ny kropp varje dag. Någon annan människas kropp. I den kroppen försöker hen leva efter den människans regler, hålla sig innanför dennes ramar. Beständighet är omöjligt. Det går hyfsat bra fram till en dag när En träffar Rhiannon, en flicka som En blir kär i. För att få vara nära henne brytar En mot sina egna regler, naturligtvis får omvälvande konsekvenser.

Över lag är jag ett stort fan av Levithans böcker och den här gör mig inte direkt besviken. Det är ett intressant koncept för en bok och jag gillar att läsa om En. Det enda jag saknar är Levithans underbart vitsiga dialoger.… (mer)

Paul har verkligen lyckats röra till det för sig den här gången, inte nog med att han bidragit till att få Tony husförvisad utan att mena det, lyckades han naturligtvis bli upptäckt kyssandes sitt minst sagt kluvna ex Kevin. Fantastiska Noah vägrar därför självklart att ens prata med honom och om inte det var nog i sig har han ingen att ordentligt prata igenom det med eftersom bästa vännen Joni har dumpat sina vänner för sin puckade pojkvän Chuck. Problem!

Egentligen skulle det här inte alls vara min sorts bok, den handlar om relationer och kärlek utan minsta antydan till storslagna äventyr eller ens övernaturliga inslag. Vad är det då som får mig att gladeligen plöja igenom hela boken på en dag eller två? Anledningen ligger i David Levithans förmåga att teckna färgsprakande karaktärer som befolkar en livfull värld och tenderar att vara mästare i vitsiga konversationer. Utan att det för den sakens skull blir till en sagovärld, det går ändå utan problem att acceptera den värld som Paul lever i som en version av dagens USA. Det faktum att den här boken skrivs i första person gör att man verkligen sugs in i Pauls värld. Helt enkelt en härlig bok att läsa om man vill bli underhållen utan större pretentioner.… (mer)