Elias Lönnrot (1802–1884)
Författare till Kalevala
Om författaren
Foto taget av: Elias Lannrot
Serier
Verk av Elias Lönnrot
Suomalaisen talonpojan koti-lääkäri 10 exemplar
Kalevala : karjalais-suomalainen kansaneepos : valitut runot : karelo-finski narodnyi epos : izbrannye runy :… (1992) 5 exemplar
Vanha Kalevala taikka Vanhoja Karjalan Runoja Suomen kansan muinosista ajoista. 1835 (2017) 4 exemplar
Kalevala, the Land of Heroes, Volume Two 2 exemplar
KALEVALA : THE LAND OF THE HEROES 2 2 exemplar
Kalevala. II. Selityksiä. 2 exemplar
Kaunista Kalevalaamme lyhyesti kouluille 1 exemplar
EL KALEVALA 1 exemplar
Kalewala : das National-Epos der Finnen 1 exemplar
El Kalevala. Vol II 1 exemplar
Kantele 1 exemplar
Suomalais-ruotsalainen sanakirja. Jälkimäinen osa : N-Ö = Finskt-svenskt lexikon. Senare delen : N-Ö 1 exemplar
Suomalais-ruotsalainen sanakirja. Edellinen osa : A-M = Finskt-svenskt lexikon. Förra delen : A-M 1 exemplar
Kantelettaren lauluja 1 exemplar
Kuva-Kalevala 1 exemplar
קאַלעװאַלאַ 1 exemplar
Associerade verk
Taggad
Allmänna fakta
- Vedertaget namn
- Lönnrot, Elias
- Namn enligt folkbokföringen
- Lönnrot, Elias
- Födelsedag
- 1802-04-09
- Avled
- 1884-03-19
- Kön
- male
- Nationalitet
- Sverige (född)
Finland (efter Finska kriget) - Land (för karta)
- Finland
- Födelseort
- Sammatti, Finland
- Dödsort
- Sammatti, Finland
- Bostadsorter
- Sammatti, Finland
Åbo, Finland
Helsingfors, Finland - Utbildning
- Katedralskolan i Åbo
Helsingfors universitet - Yrken
- Läkare
Professor (finska) - Organisationer
- Imperial Alexander University in Finland
Finnish Literature Society - Kort biografi
- Elias Lönnrot (1802–1884) was a Finnish philologist and collector of traditional Finnish oral poetry. He is best known for composing the Kalevala, the Finnish national epic compiled from national folklore. His true passion lay in his native Finnish language. He began writing about the early Finnish language in 1827 and began collecting folk tales from the rural people about that time. Lönnrot went on extended leaves of absence from his doctor's office; he toured the countryside of Finland, Sapmi (Lapland), and nearby portions of Russian Karelia to support his collecting efforts. This led to a series of books: Kantele, 1829–1831 (the kantele is a Finnish traditional instrument); Kalevala, 1835 (better known as the "old" Kalevala); Kanteletar, 1840; Sananlaskuja, 1842 (Proverbs); an expanded second edition of Kalevala, 1849 (the "new" Kalevala); and Finsk-Svenskt lexikon, 1866–1880 (Finnish-Swedish Dictionary). Lönnrot was recognised for his part in preserving Finland's oral traditions by appointment to the Chair of Finnish Literature at the University of Helsinki. He died on 19 March 1884 in Sammatti, in the province of Uusimaa.
Medlemmar
Recensioner
Listor
Priser
Du skulle kanske också gilla
Associerade författare
Statistik
- Verk
- 62
- Även av
- 2
- Medlemmar
- 2,814
- Popularitet
- #9,126
- Betyg
- 4.1
- Recensioner
- 33
- ISBN
- 216
- Språk
- 27
- Favoritmärkt
- 8
Dessa stycken kan ibland kännas en smula tradiga, även om de är nog så intressanta som vittnesmål för hur livet tedde sig i det gamla Karelen. Fortare går det då att läsa om de underliga äventyr som de tre ovannämnda hjältarna får uppleva: hur den gamle vise Väinämöinen misslyckas med att få en fru, hur Ilmarinen smider Sampo, hur Lämminkäinen måste gömma sig på en holme och där skyr flickorna »som höken skyr hönsen«, hur Ilmarinen får en fru, som dock blir dödad, hur han sörger och sörger, och till slut hur de drar i krig mot Pohja för att vinna Sampo. Den Tolkienfrälste bör absolut inte missa styckena om Kullervo, som ligger till grund för berättelsen om Turin Turambar, utan drake, men med talande svärd.
Annars är kanske det roligaste hur konstant oimponerade alla är av allting. Väinämöinen får ett sår av en yxa som det tydligen sprutar bokstavligen hela forsar av blod ur, men det tycks bekomma honom föga, för han har ändå tid att förklara var järnet kommer från för den trollkunnige gubbe som skall stilla flödet. När det är till att ordna bröllop skall det naturligtvis ätas kalvkött, och
I Karelen fanns en tjurkalv,
född och gödd i östra Finland,
Inte stor och inte liten,
med en sjusärdeles ungstut!
Svansen sågs i Tavastskogen
huvudet i Kemi älvdal,
hornen mätte hundra famnar,
mulen hälften mer i omkrets.
Om man med allvar kan säga att en sådan kalv inte är liten, då är man sannerligen svår att imponera på.
Vad gäller översättningen så verkar den ha tagit mer hänsyn till rytmen och orden än att försöka få med alliterationerna, vilket verkar ha varit ett klokt beslut. Det händer inte ofta att man får se något som verkar vara ett missgrepp där (även om ordet ›brorsan‹ som vid ett tillfälle uppträder får sägas vara ett sådant). Det är naturligtvis svårt att säga hur mycket av olika finesser om kunnat bevaras, men ibland tycks man ha fått med sådant också. Om åtta barn, satta till världen i Pohja för att sprida sjukdom i Kalevala, sägs det:
En gav hon förstånd att stinga,
en fick verka för att värka
en blev rustad för att rista,
en blev tvingad att bli tvinsot,
en av dem fick bilda bölder,
men en annan knyta knutar
en fick kraft att vara kräfta,
en fick vara bäst på pesten.
Således en fin översättning av ett mycket intressant verk.… (mer)