Ian Mortimer

Ian Mortimers handbok för tidsresenärer till engelsk medeltid var så lyckad att han även skrivit en för resenärer till Elisabeth I:s tid, med ett liknande upplägg: det är egentligen inte så mycket en halvlustig historiebok med format av resehjälp som en allmän orientering i tid och tänkesätt: vad åt folk, hur bodde de, hur fungerade lagen?

Tidsresandet blir då främst en enstaka blinkning och ett sätt att direkt tala till läsaren om hur denne skulle uppfattat något (t.ex. synen på hygien, eller klass, eller vad man får säga om religion). Det fungerar,och blir aldrig irriterande – till skillnad från förkärleken att lista alla ägodelar tillhörande någon bonde i Yorkshire eller änkefru i Lincoln –, men gör också att man undrar om det inte varit lika bra att helt skippa konceptet, trots att titeln inte skulle blivit fullt lika spännande.

Nåväl, antalet människor som hellre än 1300-talet skulle vilja besöka Glorianas England är nog stort – speciellt mot slutet av hennes regering, då man skulle kunna gå på the Globe och se Shakespeare i sina egna pjäser. Mycket mer lockande än digerdöden, även om Londons teatrar också höll stängda för pest, och även andra sjukdomar grasserade. 1500-talet var förvisso inte ett gott århundrade för alla, med svält, drakoniska lagar, religionsförföljelser och annat. Men det var en tid där det är lätt att hitta tidiga exempel på sådant vi än i dag håller som värdefullt. Att faktiskt resa dit är en spännande tanke, men jag tror faktiskt jag nöjer mig med att kunna göra det i andra hand, via böcker som denna.… (mer)

Så, upplägget är endast delvis genomfört; det är snarare en bok som tar upp det man bör veta för att kunna förstå vad som pågår runt omkring en om man hamnar där än en som har fyllt resehandbokens form med innehåll från ett annat århundrade (så istället för »ät där och där«, eller ens »ät på sådana där ställen« så är det en bok som svarar på vad man kunde få att äta i olika sorters publika hus).

Inget fel på detta: i princip blir det en skildring av den lilla historien med en del nya frågor samt en del lite udda rubriker: det handlar fortfarande om medeltida geografiskt tänkande, lag och rätt, nöjen, kläder och hygien. Bland annat. Det är nöjsamt skrivet, ibland överraskande, för det mesta i linje med vad man redan kan tänkas veta. Om man inte känner till trettonhundratalets (som är det som fokuseras mest på, med visst material hämtat från senare tid om källorna är bättre) engelska politiska historia kommer en del meningar gå en något över huvudet, men inte så farligt att det bör avhålla en från läsning.

Jag vet inte om jag skulle nappa på ett erbjudande om en turistresa till den skildrade tiden (definitivt inte om inte en returresa ingick, ej heller utan skydd mot böldpest), men nu kanske jag är något bättre förberedd i alla fall.… (mer)