Stefan Szymanski

Ja, titeln Soccernomics är tämligen horribel i sitt epigoneri. Detta motsvarar dock i viss mån innehållet: vad händer om man analyserar fotboll med hyfsade datamängder och minsta-kvadrat-metoden? Eller använder andra metoder ekonomer fått lära sig någon gång?

Tja, några saker som man lär sig, och som man kan vara säker på: pengarna inom fotboll går i första hand till spelare, inte klubbar (som dock trots konstant skakig ekonomi sällan går under), och stora fotbollsevenemang stoppar pengar i fickorna på de lokala byggherrarna, men inte i så många andras i landet (turism går snarast ner, eftersom ingen vill besöka ett land där fotbolls-VM pågår). Däremot kan man kanske ifrågasätta det lätt naiva resonemanget om spelarlöner: visst, klubbar som betalar mycket i lön (till skillnad från övergångssummor) tenderar att vinna mer, men frågan är om detta innebär att höjda löner direkt leder till bättre resultat, vilket de ofta tycks på vippen att föreslå?

Dessutom får man lära sig att engelska klubbar inte (längre) diskriminerar på grund av hudfärg, att klubbtränare endast mycket sällan gör positiv skillnad (den analysen verkar dock bygga på ett nollsummespel, vilket gör att den kan ifrågasättas), att även om fotbolls-VM inte ger bättre ekonomi så gör de innevånarna lyckligare, att sport gör att färre människor tar livet av sig genom att skapa ett socialt sammanhang för fansen, att de flesta som går på match kan byta lag de håller på, och att straffsparkar på det hela taget är rättvisa (möjligen undantaget de efter förlängning, en annan analys man skulle velat se).

Mer som går att ifrågasätta: idén att landslags »normalprestation« är något som går att avgöra genom att jämföra med vad de borde om man räknar bara på landets folkmängd, BNP och antalet tidigare matcher (om nu spelarlönerna är så avgörande för klubblag, kanske man borde titta på något liknande för landslag för att avgöra hur starka de olika lagen borde vara i ett visst mästerskap?). Det vore också trevligt att få höra något mer om hur exakt vissa sammanhang ser ut, men det kan bara vara jag som ogillar siffror som bara vagt hänvisas till.

Boken har även ett par andra svagheter: den bygger på en tidigare som författarna skrev för fyra år sedan, och även om de nya kapitlen är lika intressanta, så har de äldre flyttats runt utan att uppdateras ordentligt. Material upprepas, och en del analyser förklaras utförligast i senare kapitel än de där de först omnämns. Vissa analyser verkar också lite felade; det är som sagt inte hur bra »landet England« kan förväntas vara som gör att fansen vill se mer, utan hur bra det specifika laget är. I stort är det dock stimulerande läsning, som dessutom avlivar en hög konventionella sanningar.… (mer)