Bild på författaren.

Veda Vyasa

Författare till Bhagavad-Gita : vishet och yoga

87+ verk 11,814 medlemmar 129 recensioner 2 favoritmärkta

Om författaren

Foto taget av: From www.stephen-knapp.com

Serier

Verk av Veda Vyasa

Bhagavad-Gita : vishet och yoga (0400) 9,324 exemplar
The Ramayana and Mahabharata Condensed into English Verse (1910) — Attributed Author — 144 exemplar
Los Vedas (1988) 12 exemplar
Mahabharata (1991) 7 exemplar
Mahabharata: v. 3 (1998) 3 exemplar
MAHABHARATA - VOLéMEN XXL - (2014) 3 exemplar
Mahabharata: v. 7 (1998) 3 exemplar
Srimad Bhagavatam (2014) 2 exemplar
Mahabharata: v. 4 (1998) 2 exemplar
Mahabharata: v. 11 (1998) 2 exemplar
Mahabharata: v. 10 (1998) 2 exemplar
EL MAHABHARATA. Tomo I y II (1986) 1 exemplar
El Mahabharata, T. 2 (1986) 1 exemplar
Yajur Veda (2021) 1 exemplar
Nrsimha Purana 1 exemplar
Mahabharata (2010) 1 exemplar
Bhagavad Gita (2021) 1 exemplar
PADMA PURANA 1 exemplar
VISHNU PURANA 1 exemplar
Linga Mahapuranam 1 exemplar
Vamana Mahapuranam 1 exemplar
MARKANDEYA PURANA 1 exemplar
MATSYA PURANA 1 exemplar
Brahma Purana 1 exemplar
Mahabharata: v. 12 (1998) 1 exemplar
Mahabharata: v. 9 (1998) 1 exemplar
Mahabharata: v. 8 (1998) 1 exemplar
Kurma Mahapuranam 1 exemplar
Bhagavata Purana 1 exemplar
Skanda Mahapuranam 1 exemplar
Mahabharata: v. 5 (1998) 1 exemplar
VARAHA MAHAPURANAM 1 exemplar
Agni Mahapuranam 1 exemplar
Anugita 1 exemplar
The Front Room Gita (2014) 1 exemplar
Shiva Maha Purana 1 exemplar

Associerade verk

The Mahabharata: A Play (1987) — Författare — 183 exemplar

Taggad

Allmänna fakta

Andra namn
Veda Vyasa
Vedavyasa
Krishna Dvaipayan
Krishna-Dwaipayana Vyasa
Födelsedag
c. 1500 BCE
Avled
unknown
Kön
male
Nationalitet
India
Kort biografi
Legendary Indian sage credited with either composing or collecting the Mahabharata. Vyasa is a Sanskrit word for arranger or compiler.

Medlemmar

Recensioner

Lite märkligt är det att det mest kända citatet i Bhagavad-Gītā inte ens går att känna igen i Martin Ganstens översättning: tydligen så sanskrit ett av de språk som inte nöjer sig med en möjlig översättning när det skall överföras till svensk tunga, och i citatet som associeras med atombombens fader Robert Oppenheimer beskriver sig därför Krishna här som tid snarare än död, även om han fortfarande förstör världar.

Det är heller inte typiskt för verket i stort, även om Krishna visserligen flera gånger beskriver sig själv för furst Arjuna där denne sitter i sin stridsvagn, i former som närmast drar åt en sorts monoteism. Krishna sägs vara utanför och inuti världen, beständig bortom skapelse och förstörelse, medan andra gudar bara är av världen. Människans mål sägs vara att nå fram till honom, genom att lossa bojorna till världen: inte genom ren asketism och oagerande, men genom att inte länga känna sig bunden till något i den.

Sätten att göra detta på är yoga, och det finns två sätt: genom intellektuellt begrundande, eller genom operosnlig pliktuppfyllelse: man skall agera för att det är rätt, inte för att det skall ge en världsliga fördelar. Huvuddelen av boken beskriver variationer på detta, eller variationer på temat hur korrekt agernade leder en närmare Krishna medan fel tänkande håller en kvar i lidelse eller till och med får en att sjunka ned i mörkret.

Som vanligt med religöst-filosofiska texter tvivlar jag starkt på att jag egentligen förstått vad poängen riktigt är, eller om jag gett olika selar rimlig vikt i förhållande till varandra. Det är också bara precis så poetiskt att man kan läsa utan att tråkas ut (vilket i och för sig är en klar bättring jämfört med t.ex. Bibeln), med ett par bättre partier. Jag har i vilket fall läst tråkigare böcker, och sådana med långt mer obehagligt tankeinnehåll (även om det finns en del sådant här också).
… (mer)
 
Flaggad
andejons | 93 andra recensioner | Oct 22, 2013 |

Listor

Priser

Du skulle kanske också gilla

Associerade författare

Statistik

Verk
87
Även av
2
Medlemmar
11,814
Popularitet
#1,988
Betyg
4.0
Recensioner
129
ISBN
411
Språk
23
Favoritmärkt
2

Tabeller & diagram