G. Willow Wilson

Tionde delen av Ms Marvel är den sista som skrevs av G. Willow Wilson; det kommer komma fler historier, men av ny författare, Saladin Ahmed. Då är det passande att närmare hälften av det här albumet ägnas åt att vandra runt i den värld som skapats och indirekt säga adjö.

Först har dock Kamala ett par andra saker att klara av: ett pyjamasparty som avbryts av, i tur och ordning, Lockjaw och en teleporterande katt, ett pizzabud vars arv från utomjordiska förfäder är att hon luktar skunk, samt Spindelmannen som behöver hjälp. Inget är speciellt svårt, men understyrker hur svårt det är med hemlig identitet.

Huvuddelen ägnas sedan åt en ganska underlig historia där en mindre superskurk tagit sig över floden, vilket leder till ett underligt äventyr med maskhål och tidsresor och andra bisarrerier, samtidigt som Bruno försöker lista ut varför hennes krafter beter sig underligt med hjälp av en Professor X-emulering. Ganska knasigt men ibland på ett roligt sätt.

Sedan kommer en underlig episod satt i forntiden med några av Kamalas och hennes vänners förfäder, som jag inte ser mycket poäng i. Inramningen är rätt fin, dock.

Sedan kommer avskeden: först en översvämning i Jersey City, där diverse av Kamalas vänner turas om att ta hand om hennes brorson medan hon försöker stoppa vattnet, och sedan en trip in i en symbolisk tv-spelsvärld där Zoe, Bruno och Nakia förvandlas till bossar Kamala får besegra (genom att inse var svagheterna i deras vänskap varit) innan de kan lämna den och det blir kramkalas. Inte speciellt allvarligt, men fint avslut på en era.… (mer)

Kamala har gjort allvar av känslorna i slutet av del åtta: hon har gått under jorden, både som Kamala Khan och som sitt superhjältejag. Detta visar sig, inte oväntat för någon utom henne själv, skapa stora hål i tillvaron, som hennes vänner försöker täppa igen så gott de nu kan: Gabe, Mike, Nakia, Zoe, skaffar tröjor med blixtar, mantlar och masker och försöker stoppa brott och hålla ordning, vilket fungerar hjälpligt så länge det bara handlar om rånare (i randig tröja och kubb!), men när en gammal bekant släpps ur fängelset så räcker inte ens Red Daggers hjälp riktigt, eller ens att de får tag på Kapten Marvel (man skulle kunna tro att det var den där äldre hjälten med detta namn som var igång med tanke på alla underliga varianter som springer runt).

Efter en andra del, där en annan gammal motståndare dyker upp (lite mindre fånig den här gången) och besegras med hjälp av vänner och lite ordinärt boxande, så verkar faktiskt till slut det mesta vara i något liknande ordning: Kamala är lite äldre, har fått nya vänner, men hon har också lyckats reparera relationerna med några äldre och förhoppningsvis blivit klokare.… (mer)

OK, så saker ser rätt bra ut för Kamala Khan i Mecca: det tramsiga datorviruset är borta, hon skall bli faster, och det är snart dags att fira slutet på hajj. Dags då för nästa katastrof: några gamla ovänner har slagit sig samman, tar makten i New Jersey, och försöker vända folket mot henne. Eftersom »folket« egentligen inte behöver vara speciellt många, bara beredda att samlas och skrika högt nog att alla andras röster dränks, blir det lätt att få henne att börja ifrågasätta sig själv. När de som vänder sig mot henne också väljer att gå på diverse människor och andra med superkrafter, så blir parallellerna till mindre trevliga politiska krafter än mer uppenbara.

Tack och lov så finns det dock även andra delar av samhället som också är beredda att samlas och stå upp för sådant som rättsstaten, den enskildes frihet och liknande, så i slutändan kanske det inte spelar så stor roll att Ms. Marvels mest irriterande fiende har fått en ny allierad som har förmågan att slå ut henne med ström. I alla fall inte jämfört med att de också börjar få henne att tvivla på sig själv: är det möjligen så att superhjältar drar åt sig superskurkar?

I samlingens andra halva är problemet mindre komplicerat: ett tåg som skenar. I fyrtio km i timmen, och med en nödbroms som ingen vettig människa kan tro existerar i sinnevärlden (och tydligen med vagnar som är trehundra meter långa). Borde vara en baggis, speciellt som hon får hjälp av superhjälten hon träffade när hon besökte Karachi, som nu plötsligt dyker upp i Jersey City. Nya superhjältar är nyheter, gamla är det inte, och så sätter tvivlet in igen: behöver New Jersey verkligen Ms Marvel? Kamala söker svaret, läsaren vet redan.… (mer)

I Ms Marvel: Damage per second hittar vi tre olika berättelser. Alla tre handlar till viss del om att Kamala och hennes vänner måste acceptera att Bruno stuckit till Wakanda på stipendie för att komma bort från Ms Marvel, men de har även andra element. Den första historien är egentligen rätt fristående: det drar ihop sig till lokalval i Jersey City, och någon har ägnat sig åt hastig omorganisering av valdistrikten. Det visar sig vara Hydra som ligger bakom, men hela historien är egentligen mest till för att berätta för läsarna hur man röstar och vilka rättigheter man har. Det skulle kanske inte funkat hälften så bra om det vore någon annan superhjälte som fått det på sitt bord, men här passar det väl in med hur Ms Marvel tidigare arbetat när hon varit som bäst.

Liknande saker går även att säga om den andra historien, en längre sak om hur någon hackar sig in i datorer och hotar att sprida hemligheter – bland annat Kamalas hemliga identitet, men också sådant som vem som skrivit kärleksbrev till vem och annat som inte heller är så roligt för en gymnasieelev att få spritt till allmänt beskådande. Även om delar av upplägget är lite pinsamt och obegripligt (det är märkligt, men inte ens i superhjälteberättelser kan man ta sig vilka friheter som helst. Att kunna hacka sig in i vilken telefon eller dator som helst är knappt fantastik, men att samma program kan ta över människor hur som helst blir direkt osannolikt), så är själva grundproblemet reellt och lösningarna optimistiska men inte helt orimliga, och historien lyckas bättre än vad Civil War II gjorde med att fösa samman Ms Marvel med Kamalas vänner på ett effektivt sätt.

Den sista historien, som dock tidsmässigt verkar äga rum före den andra, handlar om Bruno i Wakanda, där han hjälper sin rumskompis bryta sig in i ett komplex för att kunna imponera på en tjej. Återigen lite av en engångshändelse, kanske lite för mycket av introduktion, men inte oäven annars.… (mer)