Denna webbplats använder kakor för att fungera optimalt, analysera användarbeteende och för att visa reklam (om du inte är inloggad). Genom att använda LibraryThing intygar du att du har läst och förstått våra Regler och integritetspolicy. All användning av denna webbplats lyder under dessa regler.
Resultat från Google Book Search
Klicka på en bild för att gå till Google Book Search.
On a world supported on the back of a giant turtle, a gleeful, explosive, wickedly eccentric expedition sets out. There's an avaricious but inept wizard, a naive tourist whose luggage moves on hundreds of dear little legs, and of course 'the edge' of the planet.
glade1: Another "zany alternate universe," set on earth in a slightly different version of history and with forays into BookWorld, or the actual events of books.
ehines: Pratchett, of course, is far more contemporary, but aside from the obvious parody/homage, the tone and atmosphere of Pratchett's early Discworld books are clearly inpsired by the Lankhmar stories. Well worth reading either Leiber's or Pratchett's take on ironic fantasy heroism.… (mer)
Tjarda: Walter Moers created the fantastic continent of Zamonia, with a great number of colourful characters. You may think it's for kids, but it is certainly not!
humouress: Really, it's because the style of humour in 'Clockwork Boys' is very reminiscent of Pratchett's irreverent style in the 'Discworld' (amongst others) books
Det var länge sedan jag först läste The colour of magic: jag tror det var på gymnasiet, det var på svenska, och jag minns inte om jag förstod så mycket av humorn. Det var dock fantasy, och sådan fanns det inte jättemycket av på biblioteket, så jag tog mig genom i stort sett allt vad de hade. Det har också blivit mycket mer Terry Pratchett sen dess.
Att återvända nu var, om inte direkt en besvikelse, så i alla fall inte heller överväldigande. Jag mindes en hel del saker på ett ungefär, speciellt det uppochnervända berget med drakarna, och jag visste att det inte var helt likt de senare böckerna. Förvisso är Rensvind även här en trollkarl vars främsta kompetens är att överleva (vilket inte är helt illa, bara det, när han hamnar i storbränder, tempel för uråldriga fasor med många tentakler, eller nästan seglar över världens rand), och man träffar faktiskt på Ankh-Morporks härskare, delar av stadsvakten, gillena, och framför allt Döden, men de har inte helt repeterat färdigt sina roller, så saker är inte riktigt vad man kan vänta sig.
Det är dock roande nog, och man vet att det kommer bli bättre senare. Just nu får man roas av vad som i huvudsak är parodi på diverse fantastik (i huvudsak svärd-och-magi), och vänta med att se verkliga fenomen i skrattspegeln (även om Tvåblomster som turist och försäkringstjänsteman i viss mån förebådar även detta). ( )
Information från den engelska sidan med allmänna fakta.Redigera om du vill anpassa till ditt språk.
In a distant and second-hand set of dimensions, in an astral plane that was never meant to fly, the curling star-mists waver and part...
Citat
Information från den engelska sidan med allmänna fakta.Redigera om du vill anpassa till ditt språk.
Tourist, Rincewind decided, meant "idiot".
Let's just say that if complete and utter chaos was lightning, he'd be the sort to stand on a hilltop in a thunderstorm wearing wet copper armour and shouting 'All gods are bastards'.
Rincewind sighed again. It was all very well going on about pure logic and how the universe was ruled by logic and the harmony of numbers, but the plain fact of the matter was that the Disc was manifestly traversing space on the back of a giant turtle and the gods had a habit of going around to atheists' houses and smashing their windows.
Avslutande ord
Information från den engelska sidan med allmänna fakta.Redigera om du vill anpassa till ditt språk.
On a world supported on the back of a giant turtle, a gleeful, explosive, wickedly eccentric expedition sets out. There's an avaricious but inept wizard, a naive tourist whose luggage moves on hundreds of dear little legs, and of course 'the edge' of the planet.
Google Books — Laddar...
(3.75)
4
Att återvända nu var, om inte direkt en besvikelse, så i alla fall inte heller överväldigande. Jag mindes en hel del saker på ett ungefär, speciellt det uppochnervända berget med drakarna, och jag visste att det inte var helt likt de senare böckerna. Förvisso är Rensvind även här en trollkarl vars främsta kompetens är att överleva (vilket inte är helt illa, bara det, när han hamnar i storbränder, tempel för uråldriga fasor med många tentakler, eller nästan seglar över världens rand), och man träffar faktiskt på Ankh-Morporks härskare, delar av stadsvakten, gillena, och framför allt Döden, men de har inte helt repeterat färdigt sina roller, så saker är inte riktigt vad man kan vänta sig.
Det är dock roande nog, och man vet att det kommer bli bättre senare. Just nu får man roas av vad som i huvudsak är parodi på diverse fantastik (i huvudsak svärd-och-magi), och vänta med att se verkliga fenomen i skrattspegeln (även om Tvåblomster som turist och försäkringstjänsteman i viss mån förebådar även detta). (