Jag är inte helt och hållet nöjd med Witches abroad: visst är det roligt när Granny Weatherwax, Nanny Ogg och Magrat ger sig ut på resa och gnabbas och missförstår språk och befriar byar från vampyrer utan att förstå det, och visst är det roligt med en god gudmor med ett trollspö som bara kan förvandla saker till pumpor, men ändå: i synnerhet när jag kom till stycket som driver med sagan om ringen kändes det lite väl rutinmässigt, nästan som en tillbakagång till de första böckernas seriella parodier.

Å andra sidan: när vi når Genua (skivvärldens New Orleans, inte alls förvirrande för en svensk), och den spegelanvändande gudmodern Lilith, som vill använda berättelser, och speciellt de med lyckliga slut, för att själv få makt, så blir det ändå rätt bra. Greebo får mycket trevligt utrymme, Granny är som vanligt formidabel, om än nu något skakad av familjeskäl, och Nanny är som vanligt jordnära och mycket mustig.

Witches abroad är inte min favorit, men den är god nog. ( )