Jag undrar hur mycket av detta som faktiskt skrivits av Terry Pratchett. Hans namn står ju trots allt där på omslaget, till och med större än Ian Stewarts och Jack Cohens, som torde vara de som står för huvuddelen av innehållet. För inte kunde väl den där fördärvliga sjukdomen ha satt sig så hårt på sir Terry att han inte kunde åstadkomma bättre än det här?

Jag har inte läst någon av de tidigare böckerna som kallar sig The science of Discworld (rimligen borde det finnas tre, men helt säker kan man ju inte vara), men jag antar att upplägget var detsamma där med blandade kapitel, där i vartannat trollkarlarna hittar på dumheter med jordens tidslinje, och i vartannat Stewart och Cohen lägger ut texten i något ämne med vetenskaplig anknytning. Man får vidare förmoda att sir Terry då skrivit om trollkarlarna och att det hela på så sätt kombinerat nöje med något som kanske kan kallas nytta.

Så har det uppenbarligen inte gått till här, för historien om skivvärlden är platt, närmast tråkig, utan schvung i dialog eller berättande, och ett närmast plikttroget sätt att refererande till de olika delserierna. Hade de inte varit så korta hade man hoppat direkt till de mer resonerande texterna.

Inte för att de är så fantastiska, heller. Hela boken verkar vilja vara någon slags uppgörelse med tron, men hamnar allt som oftast i andra ämnen som snabbt hafsas förbi utan att förklaras närmare (och när de talar om evolution håller de på med tramsiga analogier som kommer farligt närma att låta evolutionen ha ett mål). Visst, ibland är det rätt bra, som när de avfärdar den antropiska principen, men ofta så framstår de snarast som mindre vältaliga varianter av Richard Dawkins.

Nej, jag tror inte jag kommer få försöka tag på tidigare böcker om Skivvärldens vetenskap. Denna räckte mer än väl. ( )