Klicka på en bild för att gå till Google Book Search.
|
Laddar... En apelsin med urverk (1962)av Anthony Burgess
  
Best Dystopias (10) » 108 till 501 Must-Read Books (56) Unread books (29) Books Read in 2023 (24) Best Crime Fiction (30) Favourite Books (402) Short and Sweet (29) 1960s (6) Metafiction (25) Unreliable Narrators (22) Top Five Books of 2014 (189) music to my eyes (11) Futurism Works (4) 1,001 BYMRBYD Concensus (147) Big Jubilee List (7) Top Five Books of 2016 (628) Books I've Read (3) Folio Society (443) Books Read in 2022 (1,004) Science Fiction (6) Books Read in 2020 (2,344) Books Read in 2015 (1,995) Authors from England (49) Books Read in 2014 (1,474) Five star books (754) Read (92) Books Read in 2011 (11) The Greatest Books (80) Allie's Wishlist (5) United Kingdom (74) Books Tagged Abuse (39) Must read (15) Libertarian Books (73) My Favourite Books (20) Favourite Books (21) 2005-2010 (3) Fave Books (10) Teens (7) um actually (75) To Read (2) Speculative Fiction (12) Books About Boys (166) Fiction For Men (97) Books tagged unread (12) Best Satire (185)
 andejons | May 30, 2015 |  En historia som många känner genom Kubricks filmatisering. Men jag tycke man berikas av att dessutom läsa romanen. Språket är (minst sagt) intressant, bökigt till en början, men man vänjer sig oväntat lätt. På engelska blir språket i romanen nästan som en blanding av det av Burgess påhittade ungdomsspråket "nadsat", och gammal "Shakespeareengelska". Kul. (  ) helices | May 4, 2010 |
 Mr. Burgess, whenever we remeet him in a literary setting, seems to be standing kneedeep in the shavings of new methods, grimed with the metallic filings of bright ideas. A Clockwork Orange, for example, was a book which no one could take seriously for what was supposed to happen in it-its plot and "meaning" were the merest pretenses-but which contained a number of lively notions, as when his delinquents use Russian slang and become murderous on Mozart and Beethoven. In a work by Burgess nothing is connected necessarily or organically with anything else but is strung together with wires and pulleys as we go.  Burgess’s 1962 novel is set in a vaguely Socialist future (roughly, the late seventies or early eighties)—a dreary, routinized England that roving gangs of teenage thugs terrorize at night. In perceiving the amoral destructive potential of youth gangs, Burgess’s ironic fable differs from Orwell’s 1984 in a way that already seems prophetically accurate. The novel is narrated by the leader of one of these gangs-—Alex, a conscienceless schoolboy sadist—and, in a witty, extraordinarily sustained literary conceit, narrated in his own slang (Nadsat, the teenagers’ special dialect). The book is a fast read; Burgess, a composer turned novelist, has an ebullient, musical sense of language, and you pick up the meanings of the strange words as the prose rhythms speed you along.  A Clockwork Orange, the book for which Burgess — to his understandable dismay — is best known. A handy transitional primer for anyone learning Russian, in other respects it is a bit thin. Burgess makes a good ethical point when he says that the state has no right to extirpate the impulse towards violence. But it is hard to see why he is so determined to link the impulse towards violence with the aesthetic impulse, unless he suffers, as so many other writers do, from the delusion that the arts are really rather a dangerous occupation. Presumably the connection in the hero’s head between mayhem and music was what led Stanley Kubrick to find the text such an inspiration. Hence the world was regaled with profound images of Malcolm McDowell jumping up and down on people’s chests to the accompaniment of an invisible orchestra. It is a moot point whether Burgess is saying much about human psychology when he so connects the destructive element with the creative impulse. What is certain is that he is not saying much about politics. Nothing in A Clockwork Orange is very fully worked out. There is only half a paragraph of blurred hints to tell you why the young marauders speak a mixture of English and Russian. Has Britain been invaded recently? Apparently not. Something called ‘propaganda’, presumably of the left-wing variety, is vaguely gestured towards as being responsible for this hybrid speech. But even when we leave the possible causes aside, and just examine the language itself, how could so basic a word as ‘thing’ have been replaced by the Russian word without other, equally basic, words being replaced as well?  But all in all, “A Clockwork Orange” is a tour-de-force in nastiness, an inventive primer in total violence, a savage satire on the distortions of the single and collective minds. In A Clockwork Orange, Anthony Burgess has written what looks like a nasty little shocker but is really that rare thing in English letters—a philosophical novel. The point may be overlooked because the hero, a teen-age monster, tells all about everything in nadsat, a weird argot that seems to be all his own. Nadsat is neither gibberish nor a Joycean exercise. It serves to put Alex where he belongs—half in and half out of the human race. Ingår i förlagsserienIngår iHar bearbetningenÄr avkortad iInspireradeStuderas iUn' arancia panlinguistica: espressione, comunicazione e gioco in A clockwork orange di Anthony Burgess e nella sua traduzione italiana av Carla Sassi Har som kommentar till textenHar som instuderingsbok
Det gr̲ ont att ha en kropp - i alla fall om du rk̄ar rr̲a dig p ̄fel gata, p ̄fel st̃t, i Anthony Burgess stl̄ht̃tehr̄da A Clockwork Orange, romanen som en gn̄g myntade termen ultravl̄d. Burgess tar oss med p ̄en resa in i en mardrm̲slik framtid dr̃ vl̄dsbesatta gñg styr v̲er den nattliga staden. Han skrev boken efter att hans fru rn̄ats och misshandlats av desertr̲er frn̄ den amerikanska armň i ett mr̲klagt London under kriget. Vreden v̲er hñdelsen fick Burgess att reflektera v̲er den mñskliga friheten: Hur fri kan mñniskan tillt̄a sig att vara nr̃ hon ocks ̄kñner sina onda krafter? Och ̄andra sidan, vad r̃ priset fr̲ en inskrñkning av friheten? A Clockwork Orange blev en omedelbar klassiker nr̃ den gavs ut 1962 och kom att leva ett andra liv med Stanley Kubricks filmatisering 1971. Denna jubileumsutgv̄a presenterar fr̲ fr̲sta gn̄gen boken i sin helhet p ̄svenska, med det ursprungliga slutkapitlet frn̄ den brittiska originalversionen. I v̲erst̃tning av Caj Lundgren ANTHONY BURGESS, fd̲d i Manchester 1917, dd̲ i London 1993, var en engelsk fr̲fattare och kritiker. Burgess skrev en ln̄g rad romaner, sv̄l̃ som studier av fr̲fattare som Shakespeare och Joyce. Nr̃ tidningen The Times 2008 rankade efterkrigstidens viktigaste brittiska fr̲fattare placerade de Burgess bland de tjugo frm̃sta. Det hr̃ r̃ en bok som varje generation br̲ upptc̃ka.± TIME OUT En strl̄ande roman.± NEW YORK TIMES A Clockwork Orange handlar inte bara om mñniskans vl̄dsamma natur och hennes kapacitet att vl̃ja mellan gott och ont. Den handlar ocks ̄om sprk̄ets spñningselement och berusande effekter.± DAILY TELEGRAPH Jag vet ingen fr̲fattare som gjort s ̄mycket med sprk̄et som Mr Burgess har gjort hr̃. Det r̃ dessutom en vl̃digt rolig bok, vilket ofta glm̲s bort.± WILLIAM S. BURROUGHS [Publit] Inga biblioteksbeskrivningar kunde hittas. |
 Efterlämnat bibliotek:
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Snabblänkar |
Google Books — Laddar... (3.99)| 0.5 |  12 |
| 1 | 106 |
| 1.5 | 13 |
| 2 | 312 |
| 2.5 | 51 |
| 3 | 1027 |
| 3.5 | 213 |
| 4 | 2406 |
| 4.5 | 262 |
| 5 | 2057 |
W.W. NortonEn utgåva av denna bok gavs ut av W.W. Norton.
Penguin Australia4 utgåvor av den här boken publicerades av Penguin Australia.
Utgåvor: 0141182601, 0141037229, 0141192364, 0241951445
August Group Read: A Clockwork Orange
Just skillnaden mellan de olika principerna är ett av de viktigare temana i A clockwork orange (och för den delen Stanley Kubricks filmatisering, som är boken väldigt trogen): vår ödmjuke berättare Alex är en ungdomsbrottsling, som stryker omkring i smågäng, dricker mjölk spetsad med droger, talar nadsat-slang (engelska med inslag av rimslang och slaviska) begår rån, stöld, misshandel och våldtäkt. Vi följer honom en kväll fylld med »gammal hederligt ultravåld och in-ut in-ut«, hur han dagen efter förför två tioåringar och gör ett misslyckat inbrott. Han hamnar i fängelse, och får chansen att delta i ett nytt program som skall förhindra honom från att nånsin begå våld igen.
Den behandling han får utstå utraderar all hans möjlighet att begå våld; han kan inte försvara sig när han stöter på de som vill honom illa, så förutom det mentala övergrepp han redan utstått får han nu motta det han tidigare själv gav, och igen och igen förnedras.
Det bästa med boken är nog att den, trots all rädsla för ungdomsvåld och en stat som griper in för mycket i människans liv aldrig hamnar i det entydiga: det hade varit så lätt att låta boken landa i någon entydig slutsats om att brottslingar alltid kommer vara brottslingar, eller låta den politiska kamp som mot slutet börjar påverka handlingen landa i ett entydigt fördömande av endera sidan. Det, och så det fantastiska språket, där Alex omväxlande talar underligt och uppfriskande nadsat, omväxlande ett slags högformellt språk, nästan som hämtat ur Shakespeare, är vad som gör den njutbar, trots allt våld och elände. (