Det här är inte så bra faktiskt.
Forsyth börjar storstilat med ett fantastiskt världpolitiskt anslag, där USA och Sovjet gör upp varsin diabolisk plan för hur den egna nationen skall klarar sin egen försörjning av den sinande oljan under överskådlig framtid. Och det målas upp relativt trovärdigt. Och omständligt. Och sen... schabblar författaren bara bort det.. Det känns som att det bara var en ursäkt för att skriva ett kidnappardrama. Men han skulle hållt sig till det då. Utan att anstränga sig övermaga.

Dessutom använder han sig av billiga språkliga knep för att hålla spänningen uppe, som jag bara blir irriterad på. Han utelämnar viktig information för läsaren på ett uppenbart sätt. Tex kan han beskriva hur huvudkaraktären, Quinn, går in i en affär och handlar toalettartiklar, underkläder "och en sak till som det krävdes lite övertalning för att få köpa". Senare i historien får vi naturligtvis veta vad det var han hade myglat till sig... men det blir läckberg-varning på det.

Jag vill också påpeka att Forsyth inte tecknar personer särskilt trovärdigt. Antingen är man on eller god. Är man ond är man genomrutten, är man god - ja, då är man supersnäll.

Trots allt är det en thriller som kan läsas med viss behållning. ( )