

Klicka på en bild för att gå till Google Book Search.
Laddar... Nattens bibliotek (2006)av Alberto Manguel
![]()
» 6 till Books Read in 2016 (267) Top Five Books of 2016 (528) Bibliomemoirs (22) Favourite Books (1,216) Books Read in 2021 (4,650) Used books to buy next (455) Det finns inga diskussioner på LibraryThing om den här boken. Alberto Manguels "Nattens bibliotek" är en bok jag hade svårt att läsa snabbt. Den är så full av fakta kring bibliotek, nedslag i bibliotekshistoria - från mesopotamiska bibliotek från början av 2000-talet f. Kr. till dagens virtuella bibliotek - berättelser om böcker, boksamlingar, boksamlare, bibliofiler och författare, att man riskerar att bli alldeles vimmelkantig om man inte läser långsamt och begrundande. Denna snuttifiering irriterar mig. Allt är intressant, men det blir för mycket på så relativt litet utrymme. Läsaren kastas mellan tidsepoker. Författarnamn, boktitlar, citat och hänvisningar till fotnoter väller fram i en aldrig sinande ström. Det känns snarare som att texten skulle passa bättre som manus till en brittisk eller fransk TV-dokumentär i många delar, med stillbilder, filmer, intervjuer. Den kunde göras i femton avsnitt med de titlar som bokens femton kapitel har. Kapitlen börjar alla med orden "Biblioteket som" och sedan kommer i ordningsföljd: myt, ordning, utrymme, makt, skugga, form, tillfällighet, arbetsplats, minne, ö, överlevnad, glömska, fantasi, identitet och slutligen "Biblioteket som hem". Eller så skulle boken vara så mycket mer fördjupande i allt det som tas upp (den skulle bli gigantisk). Denna min tanke och min önskan om att Manguels bok skulle vara det den inte är och inte kan vara, alltså den imaginära bok jag önskar mig (eller TV-serie), kunde ingå i hans kanske mest fascinerande kapitel: "Biblioteket som fantasi". Där skriver han bl. a. om imaginära bibliotek med imaginära böcker. Om böcker som man önskar eller kan fantisera om att de finns, fast de inte gör det eller omöjligtvis kan göra det. Skämtsamt skrev t. ex. François Rabelais i sin bok "Pantagruel, de törstigas konung" från 1532, om ett bibliotek fullt av de mest underbara böcker; på fem sidor listade han titlarna som fanns där, bl. a. "Botfärdighetens senapsburk", "De goda tankarnas grytring", "Rompilgrimernas glasögon", "Apotekarnas lavemangspruta" och "Presidenternas isterbuk". Ett annat exempel är det om Charles Dickens, som i biblioteket i sitt hus Gad's Hill, för sitt nöjes skull lät prägla in påhittade titlar på falska bokryggar. Under ett halvt sekel har Alberto Manguel samlat böcker och nu finns de i en lada av sten på hans tomt, där han bor, på franska landsbygden. En mur i ladan byggdes redan på 1400-talet. Så fort Manguel såg denna gamla stenmur, visste han att där skulle han låta bygga rummet för sina böcker. Och muren skulle bli en del av ladan. Han ville att rummet skulle se ut som en korsning mellan den långa bibliotekssalen på Vita Sackville-Wests slott Sissinghurst i Kent, som han nyligen hade besökt och biblioteket i hans gamla gymnasium, Colegio Nacional de Buenos Aires. Som en förklaring till bokens titel berättar Manguel att han särskilt trivs i sitt bibliotek på natten och hur stämningen då förändras. På natten känns det han sysslar med där hemligt, han känner sig förvandlad som till något av en vålnad och rör sig omedvetet smygande, fri från vardagens tvång: En bok ropar helt oväntat på en annan och skapar allianser tvärsöver olika kulturer och århundraden. En halvt ihågkommen rad tas upp av en annan av skäl som är oklara i dagsljus. Om biblioteket på morgonen ter sig som ett eko av den ganska stränga ordning som världen önskar sig, tycks biblioteket på natten stortrivas i den glada röra som är världens egentliga väsen. I kapitlet "Biblioteket som utrymme" beskrivs ett av problemen för bibliotek, både vad gäller de offentliga biblioteken och de privata boksamlarnas bibliotek: samlingarna växer ständigt och därmed minskar utrymmet för böckerna. I sin bostad i Toronto satte Manguel upp bokhyllor överallt - i sovrum, kök, korridorer, badrum och på verandan. Hans barn klagade över "att det kändes som om de måste ha ett lånekort för att få komma in i sitt eget hem." Han varnar också för att samlandet kan bli direkt farligt: Kort efter jul 2003 måste den fyrtiotreårige Patrice Moore i New York räddas av brandmän ur sin lägenhet efter att ha legat fastnaglad i två dygn under en lavin av tidskrifter och böcker som han envist hade ackumulerat i över tio år. Grannarna hörde honom ropa och stöna genom dörren som hade blockerats av allt papperet. Inte förrän låset bröts upp med kofot och brandmännen började gräva sig ner i högarna av publikationer påträffades Moore i ett litet hörn av lägenheten, bokstavligen begravd i böcker. Det tog över en timme att få loss honom. Femtio säckar med tryck måste släpas ut innan denne ständige läsare kunde nås. Den spränglärde Alberto Manguel har skrivit en faktaspäckad bibliotekshistoria med poetiska och en del humoristiska och tragikomiska inslag. Om dock, som sagt, alltför välfylld. Den är också en personlig kärleksförklaring till böcker och bibliotek, inte minst till hans egen gigantiska boksamling. Eva Björnberg
The Library at Night, fortunately, is more than a tour of the microcosm contained in Manguel's converted barn. Its fondness for leathery bindings and its fussy annoyance about the 'evil white scabs' of price-stickers slimily glued to book jackets soon give way to a crusading defence of the library as a mental sanctuary, a repository of memory, the only kind of home that has any emotional value for Manguel the deracinated cosmopolitan. Manguel beschrijft de vele facetten en problemen van het verzamelen, zowel voor de particuliere verzamelaar als voor de professionele bibliothecaris. Wie het boek van Alberto Manguel leest, maakt een boeiende en interessante reis door de boekenwereld van vele eeuwen. Boeiende beschrijvingen, doortrokken met anekdotes die in Manguels fabelachtige geheugen liggen opgeslagen. Ik raad iedereen die meer dan honderd boeken heeft aan dit boek te kopen en te lezen De bibliotheek bij nacht is een boek over de manieren waarop de mens door de eeuwen heen boeken heeft verzameld en bibliotheken heeft vormgegeven. Manguel is niet alleen geïnteresseerd in geschiedenis en architectuur, maar ook in de psychologie van de bibliothecaris, waarbij hij volop ruimte biedt aan anekdotes die ergens in zijn fabelachtige geheugen lagen opgeslagen („Ik denk in citaten”). Den spränglärde Alberto Manguel har skrivit en faktaspäckad bibliotekshistoria med poetiska och en del humoristiska och tragikomiska inslag. Om dock, som sagt, alltför välfylld Manguels bok har den där sällsynta kombinationen av lätthet och tyngd, oväntade infall och uppfordrande eftertanke. Ingår i förlagsserienActes Sud, Babel (937)
Inspired by the process of creating a library for his fifteenth-century home near the Loire, in France, Alberto Manguel, the acclaimed writer on books and reading, has taken up the subject of libraries. "Libraries," he says, "have always seemed to me pleasantly mad places, and for as long as I can remember I've been seduced by their labyrinthine logic." In this personal, deliberately unsystematic, and wide-ranging book, he offers a captivating meditation on the meaning of libraries. Manguel, a guide of irrepressible enthusiasm, conducts a unique library tour that extends from his childhood bookshelves to the "complete" libraries of the Internet, from Ancient Egypt and Greece to the Arab world, from China and Rome to Google. He ponders the doomed library of Alexandria as well as the personal libraries of Charles Dickens, Jorge Luis Borges, and others. He recounts stories of people who have struggled against tyranny to preserve freedom of thought-the Polish librarian who smuggled books to safety as the Nazis began their destruction of Jewish libraries; the Afghani bookseller who kept his store open through decades of unrest. Oral "memory libraries" kept alive by prisoners, libraries of banned books, the imaginary library of Count Dracula, the library of books never written-Manguel illuminates the mysteries of libraries as no other writer could. With scores of wonderful images throughout, The Library at Night is a fascinating voyage through Manguel's mind, memory, and vast knowledge of books and civilizations. Inga biblioteksbeskrivningar kunde hittas. |
Pågående diskussionerIngen/ingaPopulära omslag
![]() GenrerMelvil Decimal System (DDC)027Information Library and Information Sciences General Libraries; Reports, etc.Klassifikation enligt LCBetygMedelbetyg:![]()
Är det här du?
|
Därför infinner sig stundom en viss leda när just biblioteket som rum diskuteras; filosoferande kring cirklar och kvadraters inverkan är något som bör riktas till den arkitektoniskt intresserade, inte till den bibliofile. Olika sätt att organisera bibliotek är ett ämne som kan tyckas lika dammigt som ett universitetsbiblioteks avdelning för juridiska avhandlingar från artonhundratalet, men Manguel lyckas ändå tack och lov väcka ett visst liv kring ämnet. Det är dock, föga oväntat, först när han börjar röra sig kring enskilda bibliotek – speciellt huruvida de innehåller vissa volymer – som det hela verkligen börjar röra på sig: all världens metafysiska spekulationer kring syftet bakom biblioteket i Alexandria väger fjäderlätt mot uppgifterna om den lilla, väl hemlighållna samling böcker som fångarna i Birkenau hade tillgång till.
Nattens bibliotek är ändå en intressant bok (om man kan bortse från en viss luddism), men det är måhända främst för att det är omöjligt att skriva om bibliotek utan att beröra de föremål som de är till för att förvara och organisera. (