Maia är föräldralös och blir naturligtvis mycket glad när hon får veta att några avlägsna släktingar på andra sidan jorden gärna tar hand om henne. Må vara att de råkar bo i Amazonas djupaste skogar. Med huvudet fullt av bilder på vackra växter och intressanta djur gör hon tillsammans med en nyanställd guvernant den långa resan bara för att komma fram till en familj som inte verkar glada över att ha henne där. Där de jämnåriga tvillingflickorna gör allt för att vara elaka och där man inte ens förväntas lämna huset och där allt importeras från Storbritannien. Hur ska Maia då kunna utforska djungeln?

Olovandes smyger Maia ändå ut bara för att bli räddad av en mystisk indianpojke när hon går vilse. På en plats dit många kommit för att fly, verkar det som om alla bär på en hemlighet, där en dels verkligen inte borde bli upptäckta...

Om det står Eva Ibbotson på framsidan brukar jag vara rätt säker på att det kommer bli en trevlig läsning. Ibbotson har en helt egen ton som går igenom alla de böcker jag hittills läst av henne och naturligtvis så också denna gång. Ibbotson lyckas som vanligt fånga omgivning och karaktärer på ett träffsäkert sätt och få en som läsare att sympatisera med dem. Som många av hennes böcker handlar också den här om att hitta var man hör hemma och vem som är ens verkliga familj, vilket inte alltid är den biologiska. Det är en äventyrsberättelse med mycket att diskutera kring och bli uppslukad av. Kräver en ganska duktig läsare i mellanåldern, men detta är en sån berättelse som funkar även uppåt i åldrarna och säkerligen som högläsning. ( )