Denna webbplats använder kakor för att fungera optimalt, analysera användarbeteende och för att visa reklam (om du inte är inloggad). Genom att använda LibraryThing intygar du att du har läst och förstått våra Regler och integritetspolicy. All användning av denna webbplats lyder under dessa regler.
Resultat från Google Book Search
Klicka på en bild för att gå till Google Book Search.
Walter Scott är den moderna historiska romanens urfader, och en av 1800-talets mest lästa författare i världen. Han uppfann den genre som idag, tack vare ett antal populära tv-serier genomgått något av en renässans och som blomstrar mer än någonsin. Ivanhoe är Scotts mest lästa bok och en milstolpe i litteraturhistorien som historisk romantisk roman och ett av de tidigaste exemplen på medeltidsvurm. Det är också här vi för första gången får stifta bekantskap med den moderna version av Robin Hood som vi idag känner via filmens värld. Ivanhoe utspelar sig under korstågstidens England och konflikterna mellan normander och saxare under kung Richard Lejonhjärtas dagar. Kungen är på ute på strapatser i fjärran land och i hans frånvaro terroriseras befolkningen av den fege brodern Johan och ett antal grymma baroner. Den saxiske hövdingen Cedric och Athelstane, rättmätig tronarvinge om saxarna hade makten, närvarar vid en tornering där en okänd riddare, Den arvlöse Cedrics förklädde son Wilfred av Ivanhoe går vinnande ur striden med hjälp från en mystisk riddare i svart rustning. Den skrämmande tempelriddaren Bois-Guilbert, den brutala slottsherren Front-de-Bouef och den samvetslöse legoknekten De Bracy rövar bort Cedric och hans följe däribland Ivanhoe och hans fästmö Rowena, juden Isaac och hans sensuella dotter Rebecca. Svarte riddaren och Robin Hood slår sig samman i ett försök att frita fångarna. Det blir nagelbitande spännande. Telegrams utgåva av Ivanhoe innehåller förutom texten också 64 originalillustrationer av gravören Jules Jean Marie Joseph Huyot (född 1841) och konstnärerna Adrien Marie (1848-1891), Henry Scott (1849-1884) och Théodore Lix (1830-1897). [Publit]… (mer)
Om Walter Scotts Ivanhoe kan man säga mycket: om handling, om den »medeltida« världs som skapats, om de (halv)historiska gestalter som förekommer, om antisemtismen. Låt det först vara sagt att det är en njutbar berättelse, ehuru något splittrad och med ett slut som känns något futtigt. Det var på den tiden när den gode Kung Rikard hade begett sig på stort korståg till Heliga landet. I hans frånvaro har hans förrädiske bror Prins John usurperat tronen. För att göra ont värre, så har Rikard på vägen hem tillfångatagits av hertigen av Österrike. Före honom till England kommer dock den unge riddaren Ivanhoe, som gjorts arvlös av sin far då denne vill att hans älskade skall gifta sig med en annan. Väl hemma stöter de på gamla ovänner, bland annat tempelriddaren Brian de Bois-Guilbert, och det första Ivanhoe gör är att (anonymt) besegra denne i en turnering. Anonymitet är på det hela taget vanligt: förutom Ivanhoe dyker även Svarte riddaren upp, samt en bågskytt kallad Locksley.
Det är knappast svårt att lista ut vem som döljer sig bakom de olika hjälmarna och namnen; delvis på grund av berättandet (och ett tag verkar det som Scott glömmer att han avslöjat identiteten), men också delvis då romanen fallit offer för sin egen framgång: den är en betydande komponent i myterna kring Rikard Lejonhjärta och Robin Hood. Dessa halvmyter är lustigt nog de mest historiska komponenterna i handlingen; det har trots allt troligen funnits en riktig Robin Hood någon gång, men det mesta, inklusive konflikten mellan normander och saxare, som mest luktar 1800-talsnationalism, är mer eller mindre ahistoriskt. Ibland får man nästan känslan av Monty Python: det är häxbränningar och otäta, otäcka hus, skrock och mörker, nästan så man väntar sig få läsa hur några saxiska trälar hålla på och bökar i lera.
Någorlunda medeltida är åtminstone antisemitismen, både den handlingsinterna, där alla tycks hysa ovilja mot såväl den rike Isaac som hans vackra dotter Rebecca (även vår hjälte Ivanhoe samt Bois-Guilbert som förälskar sig i henne och med sin våldsamma kurtis driver mycket av handlingen i bokens senare del), samt den som Scott använt när han skapat Isaac, som alltid tycks ha minst en halv tanke på sin penningpung, även när han annars är fylld av tacksamhet mot Ivanhoe eller underdånighet mot makten. Rebecca är en betydligt trevligare skapelse, och hade väl om det inte vore för bokens namn kunnat ses som huvudperson, med sin helt okuvbara karaktär.
Idag skulle Ivanhoe knappast kunna skrivas, men den låter sig mycket väl läsas, för trots sina många problem så är det fortsatt spännande med stolta riddare, falska präster, godhjärtade stigmän, förrädiska kungabröder, vackra arvtagerskor och förklädda kungar. ( )
Information från den engelska sidan med allmänna fakta.Redigera om du vill anpassa till ditt språk.
In that pleasant district of merry England which is watered by the river Don, there extended in ancient times a large forest, covering the greater part of the beautiful hills and valleys which lie between Sheffield and the pleasant town of Doncaster.
Citat
Avslutande ord
Information från den engelska sidan med allmänna fakta.Redigera om du vill anpassa till ditt språk.
With the life of a generous, but rash and romantic monarch, perished all the projects which his ambition and his generosity had formed; to whom may be applied, with a slight alteration, the lines composed by Johnson for Charles of Sweden— His fate was destined to a foreign strand, A petty fortress and an “humble” hand; He left the name at which the world grew pale, To point a moral, or adorn a tale.
Walter Scott är den moderna historiska romanens urfader, och en av 1800-talets mest lästa författare i världen. Han uppfann den genre som idag, tack vare ett antal populära tv-serier genomgått något av en renässans och som blomstrar mer än någonsin. Ivanhoe är Scotts mest lästa bok och en milstolpe i litteraturhistorien som historisk romantisk roman och ett av de tidigaste exemplen på medeltidsvurm. Det är också här vi för första gången får stifta bekantskap med den moderna version av Robin Hood som vi idag känner via filmens värld. Ivanhoe utspelar sig under korstågstidens England och konflikterna mellan normander och saxare under kung Richard Lejonhjärtas dagar. Kungen är på ute på strapatser i fjärran land och i hans frånvaro terroriseras befolkningen av den fege brodern Johan och ett antal grymma baroner. Den saxiske hövdingen Cedric och Athelstane, rättmätig tronarvinge om saxarna hade makten, närvarar vid en tornering där en okänd riddare, Den arvlöse Cedrics förklädde son Wilfred av Ivanhoe går vinnande ur striden med hjälp från en mystisk riddare i svart rustning. Den skrämmande tempelriddaren Bois-Guilbert, den brutala slottsherren Front-de-Bouef och den samvetslöse legoknekten De Bracy rövar bort Cedric och hans följe däribland Ivanhoe och hans fästmö Rowena, juden Isaac och hans sensuella dotter Rebecca. Svarte riddaren och Robin Hood slår sig samman i ett försök att frita fångarna. Det blir nagelbitande spännande. Telegrams utgåva av Ivanhoe innehåller förutom texten också 64 originalillustrationer av gravören Jules Jean Marie Joseph Huyot (född 1841) och konstnärerna Adrien Marie (1848-1891), Henry Scott (1849-1884) och Théodore Lix (1830-1897). [Publit]
▾Beskrivningar från bibliotek
Inga biblioteksbeskrivningar kunde hittas.
▾Beskrivningar från medlemmar på LibraryThing
Bokbeskrivning
Den rike Cedrik, som är av kunglig ätt, vakar över sin släkting den sköna lady Rowena. När hans son Ivanhoe blir kär i Rowena kör Cedrik iväg honom, och Ivanhoe går ut i kriget. Men sin kärlek ger han inte upp så lätt... Den spännande berättelsen utspelar sig i Rikard Lejonhjärtas England och rymmer både historia, rafflande bataljer och romantik. [Baksidestext]
Det var på den tiden när den gode Kung Rikard hade begett sig på stort korståg till Heliga landet. I hans frånvaro har hans förrädiske bror Prins John usurperat tronen. För att göra ont värre, så har Rikard på vägen hem tillfångatagits av hertigen av Österrike. Före honom till England kommer dock den unge riddaren Ivanhoe, som gjorts arvlös av sin far då denne vill att hans älskade skall gifta sig med en annan. Väl hemma stöter de på gamla ovänner, bland annat tempelriddaren Brian de Bois-Guilbert, och det första Ivanhoe gör är att (anonymt) besegra denne i en turnering. Anonymitet är på det hela taget vanligt: förutom Ivanhoe dyker även Svarte riddaren upp, samt en bågskytt kallad Locksley.
Det är knappast svårt att lista ut vem som döljer sig bakom de olika hjälmarna och namnen; delvis på grund av berättandet (och ett tag verkar det som Scott glömmer att han avslöjat identiteten), men också delvis då romanen fallit offer för sin egen framgång: den är en betydande komponent i myterna kring Rikard Lejonhjärta och Robin Hood. Dessa halvmyter är lustigt nog de mest historiska komponenterna i handlingen; det har trots allt troligen funnits en riktig Robin Hood någon gång, men det mesta, inklusive konflikten mellan normander och saxare, som mest luktar 1800-talsnationalism, är mer eller mindre ahistoriskt. Ibland får man nästan känslan av Monty Python: det är häxbränningar och otäta, otäcka hus, skrock och mörker, nästan så man väntar sig få läsa hur några saxiska trälar hålla på och bökar i lera.
Någorlunda medeltida är åtminstone antisemitismen, både den handlingsinterna, där alla tycks hysa ovilja mot såväl den rike Isaac som hans vackra dotter Rebecca (även vår hjälte Ivanhoe samt Bois-Guilbert som förälskar sig i henne och med sin våldsamma kurtis driver mycket av handlingen i bokens senare del), samt den som Scott använt när han skapat Isaac, som alltid tycks ha minst en halv tanke på sin penningpung, även när han annars är fylld av tacksamhet mot Ivanhoe eller underdånighet mot makten. Rebecca är en betydligt trevligare skapelse, och hade väl om det inte vore för bokens namn kunnat ses som huvudperson, med sin helt okuvbara karaktär.
Idag skulle Ivanhoe knappast kunna skrivas, men den låter sig mycket väl läsas, för trots sina många problem så är det fortsatt spännande med stolta riddare, falska präster, godhjärtade stigmän, förrädiska kungabröder, vackra arvtagerskor och förklädda kungar. ( )