Denna webbplats använder kakor för att fungera optimalt, analysera användarbeteende och för att visa reklam (om du inte är inloggad). Genom att använda LibraryThing intygar du att du har läst och förstått våra Regler och integritetspolicy. All användning av denna webbplats lyder under dessa regler.
Resultat från Google Book Search
Klicka på en bild för att gå till Google Book Search.
Tre män i en båt är en av de roligaste böcker som någonsin skrivits. Den utspelar sig under några sommardagar då tre unga män beslutat sig för att göra en båttur på Themsen. Vi får följa deras förberedelser - många - inför resan och deras tillkortakommanden - ännu fler - under resan.… (mer)
TadAD: Imagine Bertie, Bingo and Barmie trying to organize a two-week boating expedition up the Thames. Conversely, imagine J., Harris and George trying to steal a cow creamer for their aunt. There you have it.
cbl_tn: If you enjoy humorous travel stories, you can't go wrong with either one of these books. Both books include descriptions of visits to the Hampton Court maze.
""George sade: 'Låt oss fara uppför Themsen'. Han sade att vi skulle få frisk luft, motion och lugn; landskapets ständiga växlingar skulle sysselsätta våra själar (inklusive den som Harris kunde ha) och det hårda arbetet skulle ge oss god aptit och god sömn."
Så beger sig de tre lättjefulla männen, som enligt dem själva dessutom är ansatta av diverse sjukdomar, iväg på en äventyrlig resa längs floden Themsen. I deras sällskap finns hunden Montmorency, som inte finner något nöje alls med att ge sig ut på roddtur.
Jerome K. Jeromes humoristiska berättelse om de tre säregna männen, de dråpliga episoderna längs flodturen, och andra lustigheter de varit med om i livet blev en av 1800-talets roligaste böcker."
En underbar historia om tre män som beslutar sig för att ta lite avkopplande semester med en resa i hyrd båt på Themsen. Aldrig har något som verkar så enkelt kunnat göras så invecklat och dråpligt! Jerome K Jerome skrev boken, om sej och två av sina närmsta vänner, i en tid när djupsinniga texter var på modet. Tre män i en båt är allt annat än djupsinnig! Boken blev mycket kritiserad från många håll när den gavs ut 1889. Man kan undra om de utbroderade passionerade passagerna i boken är en spegling av den tidens ideal, eller om det helt enkelt är så att han driver med idealet. (Det är vad jag tror). Det här är den enda boken som jag läser om och om igen! Varje gång hittar man nya roliga vinklingar. ( )
I inledningen till Heart of Darkness låter Joseph Conrad sitt alter ego Marlowe beskriva en romersk centurions resa uppför Themsen under antiken:
Sand-banks, marshes, forests, savages, – precious little to eat fit for a civlized man, nothing but Thames water to drink.
Fullt så illa är det inte för de tre vännerna (och låt oss inte glömma hunden) i Three men in a boat – träsken har i många fall dränerats, och man kan gå iland och fylla på flaskor med grundvatten (och annan dricka kan man ta med sig), men de övriga problemen tycks finnas kvar för de tre roddarna.
De tre vännerna gnabbas på det sätt som endast verkligt goda vänner kan: berättaren J är en dagdrömmare, George vill mest äta, Harris är opraktisk, och de får hela tiden höra det – märk väl, detta är relativt de andra. Andra skulle nog beskriva dem alla som allt detta, och mer därtill.
Förutom förväntade problem som misslyckad packning, ofrivilliga bad, trötthet, regn, ångslupar och dålig matlagning tryfferas boken med mer eller mindre trovärdiga anekdoter om än mer misslyckade flodresenärer, släktingar och vänner, på det lätt överseende sätt som är menat att markera egen förträfflighet. Självglömska finns det också gott om: det förklaras hur de går in för att irritera ångbåtsresenärerna med deras ångvisslor, och ett par kapitel senare, när man bogseras av en sådan, är man rättfärdigt indignerad över dessa roddare som inte kan hålla sig ur vägen.
Det är inte en bok som lockar till många gapskratt, men den håller en jämnt underhållen och på gott humör. ( )
Information från den engelska sidan med allmänna fakta.Redigera om du vill anpassa till ditt språk.
There were four of us - George, and William Samuel Harris, and myself, and Montmorency.
Citat
Information från den engelska sidan med allmänna fakta.Redigera om du vill anpassa till ditt språk.
I can't sit still and see another man slaving and working. I want to get up and superintend, and walk round with my hands in my pockets, and tell him what to do. It's my energetic nature. I can't help it.
I like work; it fascinates me. I can sit and look at it for hours.
You start on Monday with the idea implanted in your bosom that you are going to enjoy yourself. You wave an airy adieu to the boys on shore, light your biggest pipe, and swagger about the deck as if you were Captain Cook, Sir Francis Drake, and Christopher Columbus all rolled into one. On Tuesday, you wish you hadn't come. On Wednesday, Thursday, and Friday, you wish you were dead. On Saturday, you are able to swallow a little beef tea, and to sit up on deck, and answer with a wan, sweet smile when kind-hearted people ask you how you feel now. On Sunday, you begin to walk about again, and take solid food. And on Monday morning, as, with your bag and umbrella in your hand, you stand by the gunwale, waiting to step ashore, you begin to thoroughly like it.
...George, who would not be able to get away from the City till the afternoon (George goes to sleep at a bank from ten to four each day, except Saturdays, when they wake him up and put him outside at two), would meet us there.
The case was becoming serious. It was now past midnight. The hotels at Shiplake and Henley would be crammed; and we could not go round, knocking up cottagers and householders in the middle of the night, to know if they let apartments! George suggested walking back to Henley and assaulting a policeman, and so getting a night's lodging in the station-house. But then there was the thought, "Suppose he only hits us back and refuses to lock us up!"
We could not pass the whole night fighting policemen. Besides, we did not want to overdo the thing and get six months.
He told us that it had been a fine day to-day, and we told him that it had been a fine day yesterday, and then we all told each other that we thought it would be a fine day to-morrow; and George said the crops seemed to be coming up nicely.
That is the only way to get a kettle to boil up the river. If it sees that you are waiting for it and are anxious, it will never even sing. You have to go away and begin your meal, as if you were not going to have any tea at all. You must not even look round at it. Then you will soon hear it sputtering away, mad to be made into tea.
Fox-terriers are born with about four times as much original sin in them as other dogs are, and it will take years and years of patient effort on the part of us Christians to bring about any appreciable reformation in rowdiness of the fox-terrier nature.
And yet it seems so full of comfort and of strength, the night. In its great presence, our small sorrows creep away, ashamed. The day has been so full of fret and care, and our hearts have been so full of evil and of bitter thoughts, and the world has seemed so hard and wrong to us. Then Night, like some great loving mother, gently lays her hand upon our fevered head, and turns our little tear-stained faces up to hers, and smilies; and, though she does not speak, we know what she would say, and lay our hot flushed cheek against her bosom, and the pain is gone.
In later years, Reading seems to have been regarded as a handy place to run down to, when matters were becoming unpleasant in London. Parliament generally rushed off to Reading whenever there was a plague on at Westminster; and, in 1625, the Law followed suit, and all the courts were held at Reading. It must have been worth while having a mere ordinary plague now and then in London to get rid of both the lawyers and the Parliament.
Avslutande ord
Information från den engelska sidan med allmänna fakta.Redigera om du vill anpassa till ditt språk.
And Montmorency, standing on his hind legs, before the window, peering out into the night, gave a short bark of decided concurrence with the toast.
Tre män i en båt är en av de roligaste böcker som någonsin skrivits. Den utspelar sig under några sommardagar då tre unga män beslutat sig för att göra en båttur på Themsen. Vi får följa deras förberedelser - många - inför resan och deras tillkortakommanden - ännu fler - under resan.
)
)
)
Google Books — Laddar...
1
Han sade att vi skulle få frisk luft, motion och lugn; landskapets ständiga växlingar skulle sysselsätta våra själar (inklusive den som Harris kunde ha) och det hårda arbetet skulle ge oss god aptit och god sömn."
Så beger sig de tre lättjefulla männen, som enligt dem själva dessutom är ansatta av diverse sjukdomar, iväg på en äventyrlig resa längs floden Themsen. I deras sällskap finns hunden Montmorency, som inte finner något nöje alls med att ge sig ut på roddtur.
Jerome K. Jeromes humoristiska berättelse om de tre säregna männen, de dråpliga episoderna längs flodturen, och andra lustigheter de varit med om i livet blev en av 1800-talets roligaste böcker."