Ellen Kushners Swordspoint är svår att riktigt genrebestämma: den presenterar sig i stort sett som fantasy, förutom att det egentligen inte finns någon fantastik: ingen magi, ingen fantastisk teknik, inga underliga monster. Världen historien utspelas sig i skulle kunna vara vår, förutom att den inte är det: hyrvärjor som används för formella dueller som egentligen är en sorts legala mord har veterligen aldrig funnits.

Främst av de hyrvärjor som befolkar den namnlösa stad nästan hela boken utspelar sig i är Richard St Vier. Han är tveklöst den främste i sin generation, inte bara i teknik utan också i hur hårt han håller sig till de spelregler som ändå finns: en utmaning per mål, den som utmanas har rätt att sätta någon annan i sitt ställe, och om detta sker och han vinner har målet rätt att fly.

Det hela utspelar sig alltså i en moraliskt ganska tveksam värld. St Vier är inte den mest omoraliske personen, men han tycker ändå det är rimligt att döda folk för betalning, eller för att andra skall lära sig att inte bråka med hans pojkvän, den tämligen slutne och sure före detta studenten Alec, som definitivt inte hör hemma i den nedgångna stadsdel St Vier annars bebor.

Inte en enda av de viktigare personerna verkar vara något större föredöme: ingen tycks ha mycket övers för moral, och även de minst avskyvärda förklarar sig i termer av egennytta. Vad värre är, så är de inte heller speciellt underhållande, utan verkar mest surmulna.

Lagarna och reglerna kring hyrvärjor, liksom de noggrant utlagda falska spåren som omger det mordförsök på stadens ledare som driver handlingen, är istället det som bäst uppehåller intresset. Idag är inte det faktum att huvuddelen av figurerna är män som ligger med män lika chockerande som när den kom ut, snarare då att av de två mer åldrade personer som framställs som sexuellt aktiva så är det kvinnan som fortfarande får vara attraktiv, medan mannen bara är löjlig.

Jag har svårt att riktigt förbehållslöst rekommendera detta: möjligen är detta ett fall där något var före sin tid men sedan överträffats, och där man behöver vara mer intresserad av genrens historia. Riktigt unikt framstår kanske idag främst greppet att inte ha någon magi i sin alternativa värld, och för den som önskar sådant kan jag tillråda en närmare titt. För övriga så är jag mer tveksam. ( )