Denna webbplats använder kakor för att fungera optimalt, analysera användarbeteende och för att visa reklam (om du inte är inloggad). Genom att använda LibraryThing intygar du att du har läst och förstått våra Regler och integritetspolicy. All användning av denna webbplats lyder under dessa regler.
Resultat från Google Book Search
Klicka på en bild för att gå till Google Book Search.
"Bill Masen, bandages over his wounded eyes, misses the most spectacular meteorite shower England has ever seen. Removing his bandages the next morning, he finds masses of sightless people wandering the city. He soon meets Josella, another lucky person who has retained her sight, and together they leave the city, aware that the safe, familiar world they knew a mere twenty-four hours before is gone forever." "But to survive in this post-apocalyptic world, one must survive the Triffids, strange plants that years before began appearing all over the world. The Triffids can grow to over seven feet tall, pull their roots from the ground to walk, and kill a man with one quick lash of their poisonous stingers. With society in shambles, they are now posed to prey on humankind. Wyndham chillingly anticipates bio-warfare and mass destruction, fifty years before their realization, in this prescient account of Cold War paranoia."--BOOK JACKET.… (mer)
juan1961: Escritas con muchos años de diferencia, no cabe la menor duda de que enel argumento existen grandes similitudes, lo cual no quiere decir que tengan algo que ver. A quien le guste la ciencia-ficción, no debería desdeñar esta obra de Saramago, más centrada en la ciencia-ficción política o social.… (mer)
DisassemblyOfReason: What The Day of the Triffids does with plants, Dark Piper may be said to do with animals. In both stories, a world has been given to large-scale experimentation with dangerous creatures - for commercial reasons with the triffids, while for more military applications with the animals on Beltane in Dark Piper. Both stories carry the suggestion that someone (possibly deliberately) turned loose various weapons of germ warfare not long after a major catastrophe, and both stories follow a small group through territory largely abandoned by humans, although unfortunately not by everything...… (mer)
hazzabamboo: Two post-apocalyptic masterpieces, with much of their power coming from their focus on a couple of characters and the exotic horrors that threaten them.
The Day of the Triffids är en välförtjänt klassiken även om jag inte läst den tidigare. Man jag har en del minnen av den brittiska miniserien från 1981.
Storyn känner väl de flesta till. En metorskur (eller om det var ett rymdbaserat vapen som fyrades av av misstag) gör att större delen av befolkningen blir blinda. Samtidigt passar en massa triffider, en köttätande växt med förmåga att gå, på att rymma.
Vad som kunde ha varit en ganska standardmässig efter katastrofen-bok lyckas bli en klassiker av flera skäl. Ett av skälen tycker jag är den genomgång av olika samhällen som bildas med olika grunder. Det finns feodala samhällen, samhällen grundade på sociologi och samhällen grundade på asketisk kristendom (där man inte befattar sig med sådana världsliga saker att fixa generatorn).
I boken får man aldrig klart för sig vad katastrofen egentligen var och det är flera saker som är oklara vilket ger en mer realistiskt klaustrofobisk känsla.
Information från den engelska sidan med allmänna fakta.Redigera om du vill anpassa till ditt språk.
When a day that you happen to know is Wednesday starts off by sounding like Sunday, there is something seriously wrong somewhere.
Citat
Avslutande ord
Information från den engelska sidan med allmänna fakta.Redigera om du vill anpassa till ditt språk.
We believe now that we can see our way, but there is still a lot of work and research to be done before the day when we, or our children, or their children, will cross the narrow straits on a great crusade to drive the triffids back and back with ceaseless destruction until we have wiped out the last one of them from the face of the land that they have usurped.
"Bill Masen, bandages over his wounded eyes, misses the most spectacular meteorite shower England has ever seen. Removing his bandages the next morning, he finds masses of sightless people wandering the city. He soon meets Josella, another lucky person who has retained her sight, and together they leave the city, aware that the safe, familiar world they knew a mere twenty-four hours before is gone forever." "But to survive in this post-apocalyptic world, one must survive the Triffids, strange plants that years before began appearing all over the world. The Triffids can grow to over seven feet tall, pull their roots from the ground to walk, and kill a man with one quick lash of their poisonous stingers. With society in shambles, they are now posed to prey on humankind. Wyndham chillingly anticipates bio-warfare and mass destruction, fifty years before their realization, in this prescient account of Cold War paranoia."--BOOK JACKET.
Google Books — Laddar...
(3.98)
OCTOBER READ - NO SPOILERS - The Day of the Triffids
5
Storyn känner väl de flesta till. En metorskur (eller om det var ett rymdbaserat vapen som fyrades av av misstag) gör att större delen av befolkningen blir blinda. Samtidigt passar en massa triffider, en köttätande växt med förmåga att gå, på att rymma.
Vad som kunde ha varit en ganska standardmässig efter katastrofen-bok lyckas bli en klassiker av flera skäl. Ett av skälen tycker jag är den genomgång av olika samhällen som bildas med olika grunder. Det finns feodala samhällen, samhällen grundade på sociologi och samhällen grundade på asketisk kristendom (där man inte befattar sig med sådana världsliga saker att fixa generatorn).
I boken får man aldrig klart för sig vad katastrofen egentligen var och det är flera saker som är oklara vilket ger en mer realistiskt klaustrofobisk känsla.
En välförtjänt klassiker! (