Denna webbplats använder kakor för att fungera optimalt, analysera användarbeteende och för att visa reklam (om du inte är inloggad). Genom att använda LibraryThing intygar du att du har läst och förstått våra Regler och integritetspolicy. All användning av denna webbplats lyder under dessa regler.
Resultat från Google Book Search
Klicka på en bild för att gå till Google Book Search.
Noisy: Things have moved on somewhat in the last one hundred and fifty years. These two books bear a re-read ahead of the bicentenary of Darwin's birth in 2009.
2below: Carroll was one of many Victorian authors influenced by Darwin's work. Alice is rife with evolutionary thinking--a crazy world inhabited almost entirely by sentient animals, with a heavy focus on eating and being eaten.
Det mest frapperande med att läsa Om arternas uppkomst är hur lite som hänt: inte nog med att mycket av vad Darwin föreställde sig fortfarande anses som sant, men även de invändningar som han själv satte upp och gav svar på används trots detta än idag av diverse personer som inte vill tro att det naturliga urvalet kan förklara all naturens mångfald.
Som bok betraktad är den dock faktiskt ganska tråkig: Darwin var en noggrann herre, och ville ha mycket på fötterna (vilket nästan ledde till att Alfred Wallace blev den som först publicerade en likartad teori), och denna noggrannhet gör att förklaringarna blir väl långa och omständliga, och att vissa exempel aldrig tycks vilja ta slut (å, vad jag är trött på dessa tamduvor). Det gör visserligen den intellektuella bedriften än mer imponerande, men läsbarheten lider.
Darwin insåg själv att det stora problemet hans teori måste klara av var avsaknaden av mellanformer: om hans teori kanske inte är helt klar på denna punkt vad gäller idag levande djur (låt det för säkerhets skull vara sagt att vetenskapen faktiskt känner till arter där det finns ett kontinuum mellan djur som till slut definitivt måste räknas som olika arter) så är hans förklaring vad gäller endast paleontologiskt kända arter fullgod: de exemplar vi har är endast bevarade på grund av lycklig slump, och det finns ingen anledning att förvänta sig att alla mellanled skulle bevaras (och dessa skulle dessutom ses som olika arter).
Förutom invändningar och förklaringar till hur det naturliga urvalet kan ha lett till artuppkomst (samt hur dessa arter sedan kan ha spritts), finns det även en imponerande katalog över fenomen som därmed kan förklaras; enkannerligen de många exemplen på rudimentära organ eller imperfektioner, och Darwin gör själv en stor poäng över att hans teori kan förklara sådant långt bättre än de tankar om spontan artuppkomst och -spridning som de senare kom att ersätta.
Som sagt, en bok som intellektuellt stått sig förvånansvärt väl, men som knappast kan rekommenderas som förströelse. ( )
Information från den engelska sidan med allmänna fakta.Redigera om du vill anpassa till ditt språk.
Introduction by David Quammen On the Origin of Species is a surprising, peculiar work in many ways but among all its peculiarities my favorite is this: Seldom in the history of English prose has such a dangerous, disruptive, consequential book been so modest and affable in tone. That's because its author, Charles Darwin, was himself a modest and affable man—shy in demeanor though confident of his ideas—who meant to persuade, not to declaim or intimidate. You can hear it in his opening sentences: When on board H.M.S. 'Beagle,' as naturalist, I was much struck with certain facts in the distribution of the inhabitants of South America, and in the geological relations of the present to the past inhabitants of that continent. These facts seemed to me to throw some light on the origin of species—that mystery of mysteries, as it has been called by one of our greatest philosophers. He sounds lik a gentle uncle, clearing his throat politely, about to share a few curious observations and musings over tea.
Introduction When on board H.M.S. 'Beagle,' as naturalist, I was much struck with certain facts in the distribution of the inhabitants of South America, and in the geological relations of the present to the past inhabitants of that continent. These facts seemed to me to throw some light on the origin of species—that mystery of mysteries, as it has been called by one of our greatest philosophers. On my return home, it occurred to me, in 1837, that something might perhaps be made out on this question by patiently accumulating and reflecting on all sorts of facts which could possibly have any bearing on it. After five years' work I allowed myself to speculate on the subject, and drew up some short notes; these I enlarged in 1844 into a sketch of the conclusions, which then seemed to me probable: from that period to the present day I have steadily pursued the same object. I hope that I may be excused for entering on these personal details, as I give them to show that I have not been hasty in coming to a decision.
Citat
Information från den engelska sidan med allmänna fakta.Redigera om du vill anpassa till ditt språk.
"It may be difficult, but we ought to admire the savage instinctive hatred of the queen-bee, which urges her to destroy the young queens, her daughters, as soon as they are born, or to perish herself in the combat; for undoubtedly this is for the good of the community; and maternal love or maternal hatred, though the latter fortunately is most rare, is all the same to the inexorable principles of natural selection."
Multiply, vary, let the strongest live and the weakest die.
Avslutande ord
Information från den engelska sidan med allmänna fakta.Redigera om du vill anpassa till ditt språk.
There is grandeur in this view of life, with its several powers, having been originally breathed by the Creator into a few forms or into one; and that, whilst this planet has gone cycling on according to the fixed law of gravity, from so simple a beginning endless forms most beautiful and most wonderful have been, and are being, evolved.
Google Books — Laddar...
(4.11)
On the Origin of Species by Charles Darwin
3
Som bok betraktad är den dock faktiskt ganska tråkig: Darwin var en noggrann herre, och ville ha mycket på fötterna (vilket nästan ledde till att Alfred Wallace blev den som först publicerade en likartad teori), och denna noggrannhet gör att förklaringarna blir väl långa och omständliga, och att vissa exempel aldrig tycks vilja ta slut (å, vad jag är trött på dessa tamduvor). Det gör visserligen den intellektuella bedriften än mer imponerande, men läsbarheten lider.
Darwin insåg själv att det stora problemet hans teori måste klara av var avsaknaden av mellanformer: om hans teori kanske inte är helt klar på denna punkt vad gäller idag levande djur (låt det för säkerhets skull vara sagt att vetenskapen faktiskt känner till arter där det finns ett kontinuum mellan djur som till slut definitivt måste räknas som olika arter) så är hans förklaring vad gäller endast paleontologiskt kända arter fullgod: de exemplar vi har är endast bevarade på grund av lycklig slump, och det finns ingen anledning att förvänta sig att alla mellanled skulle bevaras (och dessa skulle dessutom ses som olika arter).
Förutom invändningar och förklaringar till hur det naturliga urvalet kan ha lett till artuppkomst (samt hur dessa arter sedan kan ha spritts), finns det även en imponerande katalog över fenomen som därmed kan förklaras; enkannerligen de många exemplen på rudimentära organ eller imperfektioner, och Darwin gör själv en stor poäng över att hans teori kan förklara sådant långt bättre än de tankar om spontan artuppkomst och -spridning som de senare kom att ersätta.
Som sagt, en bok som intellektuellt stått sig förvånansvärt väl, men som knappast kan rekommenderas som förströelse. (