Denna webbplats använder kakor för att fungera optimalt, analysera användarbeteende och för att visa reklam (om du inte är inloggad). Genom att använda LibraryThing intygar du att du har läst och förstått våra Regler och integritetspolicy. All användning av denna webbplats lyder under dessa regler.
Resultat från Google Book Search
Klicka på en bild för att gå till Google Book Search.
Thus Spake Zarathustra is an important philosophical text by German philosopher Friedrich Nietzsche. In it he begins his exploration of morality, questioning the assumption of Christianity or Judaism as a basis for morality. He wrote about the "death of God" and the "?bermensch" (superhuman) who would have supreme morality. Ironically, Nietzsche mimics the style of the Bible, fictionalizing Zarathustra as his protagonist.
galacticus: Deussen was a lifelong friend of Nietzsche. They were students at Gymnasium; both earned Philology degrees; both became professors; but more importantly, both were students of Schopenhauer.
Friedrich Nietzsches Så talade Zarathustra är en av de där böckerna som precis kommer över tröskeln till att vara rumsrena: nazistanstrykningen vill inte riktigt släppa. Det är nog lika bra det, för även om inte nazisterna tagit upp den och dess idéer om »övermänniskan« som en del av sitt tankegods så hade den ändå varit en mycket obehaglig bok. Nietzsche uttalar sig genom profeten Zarathustra, och brännmärker i stort sett hela det existerande samhället, dess moral och upprätthållare. Huvudargumenten tycks vara att Gud är död samt att utvecklingsläran visar på att den nuvarande människan bara är ett steg på vägen, och från dessa inte orimliga åsikter hävdar Nietzsche att all etablerad moral måste kastas över ända, att barmhärtighet är ett gift, att alla som inte är Zarathustra är dumma, svaga, vilseledda eller korrupta – oftast på samma gång.
Bortsett från att moralen stinker av tonårstrots och misogyni (Nietzsches åsikt tycks vara att kvinnor endast går att umgås med när man har en piska i näven) så är det även en utomordentligt svårtillgänglig bok rent språkligt: Zarathustra går vid ett tillfälle till angrepp mot diktarna:
De är för mig inte renliga nog: de grumlar sina vatten så att de ska se ut att vara djupa.
Detta är nu en ovanligt klar och förståndig tanke hos Nietzsche; för det mesta får man dock intrycket att han inte så mycket grumlar vattnet själv för att framstå som djupare utan för att han inte kan bättre. I stycket han kallar »De sju inseglen« använder han omkvädet
Å, hur skulle jag kunna undgå att trängta efter evigheten och efter den bröllopsartade ringarnas ring,– återkomstens ring? Jag har ännu aldrig funnit den kvinna, med vilken jag ville ha barn, det skulle i så fall vara den kvinna, som jag älskar: ty jag älskar dig, o evighet! Ty jag älskar dig, o evighet!
Nej, på det hela taget tycks allt tramsigt övermänniskotal (Nietzsche tycks förresten vara lamarckist och hävdar alltså att samtiden gör bäst i att sträva mot det som komma skall) och tjat om hur ond han är utmynna i en etik för eremiter; för dessa uppfyller de två krav som krävs för att Nietzsches tankar inte skall utmynna i olycka: de slipper umgås med andra – och andra slipper umgås med dem. ( )
Information från den engelska sidan med allmänna fakta.Redigera om du vill anpassa till ditt språk.
If there are any persons who contest a received opinion...let us thank them for it, open our minds to listen to them, and rejoice that there is someone to do for us what we otherwise ought, if we have any regard for either the certainty or the vitality of our convictions, to do with much greater labor for ourselves. — John Stuart Mill, On Liberty
Dedikation
Inledande ord
Information från den engelska sidan med allmänna fakta.Redigera om du vill anpassa till ditt språk.
When Zarathustra was thirty years old he left his home and the lake and went into the mountains.
Citat
Information från den engelska sidan med allmänna fakta.Redigera om du vill anpassa till ditt språk.
But thus do I counsel you, my friends: distrust all in whom the impulse to punish is powerful!
"When the truth has triumphed for once, he has asked what great lie has fought for it."
Avslutande ord
Information från den engelska sidan med allmänna fakta.Redigera om du vill anpassa till ditt språk.
Thus spoke Zarathustra, and he left his cave, glowing and strong as a morning sun that comes out of dark mountains.
Thus Spake Zarathustra is an important philosophical text by German philosopher Friedrich Nietzsche. In it he begins his exploration of morality, questioning the assumption of Christianity or Judaism as a basis for morality. He wrote about the "death of God" and the "?bermensch" (superhuman) who would have supreme morality. Ironically, Nietzsche mimics the style of the Bible, fictionalizing Zarathustra as his protagonist.
▾Beskrivningar från bibliotek
Inga biblioteksbeskrivningar kunde hittas.
▾Beskrivningar från medlemmar på LibraryThing
Bokbeskrivning
Haiku-sammanfattning
Efterlämnat bibliotek: Friedrich Nietzsche
Friedrich Nietzsche har ett Efterlämnat bibliotek. Efterlämnade bibliotek är berömda läsares personliga bibliotek, inlagda av medlemmar i LibraryThing-gruppen Legacy Libraries.
Bortsett från att moralen stinker av tonårstrots och misogyni (Nietzsches åsikt tycks vara att kvinnor endast går att umgås med när man har en piska i näven) så är det även en utomordentligt svårtillgänglig bok rent språkligt: Zarathustra går vid ett tillfälle till angrepp mot diktarna:
De är för mig inte renliga nog: de grumlar sina vatten så att de ska se ut att vara djupa.
Detta är nu en ovanligt klar och förståndig tanke hos Nietzsche; för det mesta får man dock intrycket att han inte så mycket grumlar vattnet själv för att framstå som djupare utan för att han inte kan bättre. I stycket han kallar »De sju inseglen« använder han omkvädet
Å, hur skulle jag kunna undgå att trängta efter evigheten och efter den bröllopsartade ringarnas ring,– återkomstens ring?
Jag har ännu aldrig funnit den kvinna, med vilken jag ville ha barn, det skulle i så fall vara den kvinna, som jag älskar: ty jag älskar dig, o evighet!
Ty jag älskar dig, o evighet!
Nej, på det hela taget tycks allt tramsigt övermänniskotal (Nietzsche tycks förresten vara lamarckist och hävdar alltså att samtiden gör bäst i att sträva mot det som komma skall) och tjat om hur ond han är utmynna i en etik för eremiter; för dessa uppfyller de två krav som krävs för att Nietzsches tankar inte skall utmynna i olycka: de slipper umgås med andra – och andra slipper umgås med dem. ( )