|
Laddar... Confessions of the Flesh: The History of Sexuality, Volume 4184 | Ingen/inga | 147,887 |
(3) | 1 | Ingen postum publicering. Så står det i den franske filosofen Michel Foucaults trettiosex år gamla testamente. Härom året kom detta till trots det fjärde bandet av "Sexualitetens historia", Foucaults uppmärksammade verk om den västerländska diskursen om sexualiteten och försöken att disciplinera och omgestalta vårt driftsliv, ut i Frankrike och nu föreligger band fyra också på svenska: Köttets bekännelser. Verkets första band, som har undertiteln "Viljan att veta" kom ut 1976 och band två ("Njutningarnas bruk") och tre ("Omsorgen om sig själv") åtta år senare, inte långt före Foucaults död. Medan Foucault i "Viljan att veta", med en polemisk udd mot den freudianska idén om den undertryckta sexualitateten, studerar diskurser om könslivet från 1600- till 1800-tal, vänder han sig i de följande båda banden till den grekisk-romerska antikens filosofer, läkare och oratorer och deras utläggningar om den sexuella njutningen och levnadskonstens regler. I dessa band handlar det inte minst om uppslagsrika närläsningar av olika passager i filosofiska verk och inträngande resonemang om den innebörd filosoferna ifråga har lagt i en i sammanhanget central institution som äktenskapet eller i ett begrepp som afrodisia, njutning i kärlek. I "Köttets bekännelser", i praktiken fullbordad på författarens dödsbädd, fortsätter Foucault med samma slags subtila närläsningspraktik. Men här är det istället de stora kyrkofäderna från de första århundradena av vår tideräkning som han intresserar sig för såsom Klemens av Alexandria, Gregorius av Nyssa, Johannes Chrystostomos och, naturligtvis, den mest inflytelserike av dem alla, Augustinus. Foucault läser deras texter om frälsning, synd och botgörelse, om jungfruskap och äktenskap som dokument över framväxten av en begärsekonomi som, menar han, har präglat den västerländska civilisationen fram till våra dagar. Michel Foucault (19261984) blev först känd genom sin studie "Vansinnets historia" (1961). Han var professor i tankesystemens historia vid Collège de France. Daidalos har tidigare givit ut band ett till tre av "Sexualitetens historia".… (mer) |
▾LibraryThings rekommendationer ▾Kommer du att gilla den?
Laddar...
Gå med i LibraryThing för att få reda på om du skulle tycka om den här boken. ▾Diskussioner ("Om"-länkar) Det finns inga diskussioner på LibraryThing om den här boken. » Se även 1 omnämnande ▾Relationer mellan serier och verk Ingår i serienIngår i förlagsserien
|
Vedertagen titel |
Information från den franska sidan med allmänna fakta. Redigera om du vill anpassa till ditt språk. | |
|
Originaltitel |
|
Alternativa titlar |
|
Första utgivningsdatum |
|
Personer/gestalter |
|
Viktiga platser |
|
Viktiga händelser |
|
Relaterade filmer |
|
Motto |
Information från den franska sidan med allmänna fakta. Redigera om du vill anpassa till ditt språk. / | |
|
Dedikation |
Information från den franska sidan med allmänna fakta. Redigera om du vill anpassa till ditt språk. / | |
|
Inledande ord |
Information från den franska sidan med allmänna fakta. Redigera om du vill anpassa till ditt språk. Avertissement
En 1976, Michel Foucault fait paraître — sous le titre La volonté de savoir — le premier tome d’une Histoire de la sexualité dont la quatrième de couverture annonce une suite prochaine en cinq volumes, respectivement intitulés : 2. La chair et le corps ; 3. La croisade des enfants ; 4. La femme, la mère et l’hystérique ; 5. Les pervers ; 6. Population et races. Aucun de ces ouvrages ne verra le jour. Les archives Foucault déposées à la Bibliothèque nationale de France (Département des manuscrits) font connaître cependant qu’au moins deux titres (La chair et le corps et La croisade des enfants) avaient fait l’objet déjà d’une première rédaction importante. [...] [CHAPITRE I]
[La formation d’une expérience nouvelle]
I. CRÉATION, PROCRÉATION [II. LE BAPTÊME LABORIEUX] [III. LA SECONDE PÉNITENCE] [IV. L’ART DES ARTS]
I CRÉATION, PROCRÉATION
Le régime des aphrodisia, défini en fonction du mariage, de la procréation, de la disqualification du plaisir et d’un lien de sympathie respectueuse et intense entre les époux, ce sont donc des philosophes et des directeurs non chrétiens qui l’ont formulé ; c’est une société « païenne » qui s’est donné la possibilité d’y reconnaître une règle de conduite acceptable pour tous — ce qui ne veut pas dire effectivement suivie par tous, tant s’en faut. [...] | |
|
Citat |
|
Avslutande ord |
|
Särskiljningsnotis |
|
Förlagets redaktörer |
|
På omslaget citeras |
|
Ursprungsspråk |
Information från den franska sidan med allmänna fakta. Redigera om du vill anpassa till ditt språk. | |
|
Kanonisk DDC/MDS |
|
Kanonisk LCC |
|
▾Hänvisningar Hänvisningar till detta verk hos externa resurser. Wikipedia på engelskaIngen/inga ▾Bokbeskrivningar Ingen postum publicering. Så står det i den franske filosofen Michel Foucaults trettiosex år gamla testamente. Härom året kom detta till trots det fjärde bandet av "Sexualitetens historia", Foucaults uppmärksammade verk om den västerländska diskursen om sexualiteten och försöken att disciplinera och omgestalta vårt driftsliv, ut i Frankrike och nu föreligger band fyra också på svenska: Köttets bekännelser. Verkets första band, som har undertiteln "Viljan att veta" kom ut 1976 och band två ("Njutningarnas bruk") och tre ("Omsorgen om sig själv") åtta år senare, inte långt före Foucaults död. Medan Foucault i "Viljan att veta", med en polemisk udd mot den freudianska idén om den undertryckta sexualitateten, studerar diskurser om könslivet från 1600- till 1800-tal, vänder han sig i de följande båda banden till den grekisk-romerska antikens filosofer, läkare och oratorer och deras utläggningar om den sexuella njutningen och levnadskonstens regler. I dessa band handlar det inte minst om uppslagsrika närläsningar av olika passager i filosofiska verk och inträngande resonemang om den innebörd filosoferna ifråga har lagt i en i sammanhanget central institution som äktenskapet eller i ett begrepp som afrodisia, njutning i kärlek. I "Köttets bekännelser", i praktiken fullbordad på författarens dödsbädd, fortsätter Foucault med samma slags subtila närläsningspraktik. Men här är det istället de stora kyrkofäderna från de första århundradena av vår tideräkning som han intresserar sig för såsom Klemens av Alexandria, Gregorius av Nyssa, Johannes Chrystostomos och, naturligtvis, den mest inflytelserike av dem alla, Augustinus. Foucault läser deras texter om frälsning, synd och botgörelse, om jungfruskap och äktenskap som dokument över framväxten av en begärsekonomi som, menar han, har präglat den västerländska civilisationen fram till våra dagar. Michel Foucault (19261984) blev först känd genom sin studie "Vansinnets historia" (1961). Han var professor i tankesystemens historia vid Collège de France. Daidalos har tidigare givit ut band ett till tre av "Sexualitetens historia". ▾Beskrivningar från bibliotek Inga biblioteksbeskrivningar kunde hittas. ▾Beskrivningar från medlemmar på LibraryThing
|
Pågående diskussionerIngen/ingaGoogle Books — Laddar...
BetygMedelbetyg: (3)0.5 | | 1 | | 1.5 | | 2 | | 2.5 | | 3 | 1 | 3.5 | | 4 | | 4.5 | | 5 | |
|