

Klicka på en bild för att gå till Google Book Search.
Laddar... Anteckningar från en liten ö (1995)av Bill Bryson
![]()
» 33 till Folio Society (272) United Kingdom (7) Books Read in 2009 (12) Books Read in 2020 (540) Unread books (274) Favourite Books (1,101) Books Read in 2015 (990) Books Read in 2016 (3,131) My favourite books (40) Books Read in 2018 (2,962) Comfort Reads (186) Books Set on Islands (50) BBC Big Read (95) Books I've read (36) Funny Books (19) Books Read in 2012 (138) Books read in 2015 (25) Alphabetical Books (138) Biggest Disappointments (482) Five star books (1,599) Det finns inga diskussioner på LibraryThing om den här boken. inga recensioner | lägg till en recension
Ingår iHar bearbetningenHar ett svar iPrestigefyllda urvalUppmärksammade listor
Innan Bill Bryson ska l©Þmna sitt ©Þlskade hem i North Yorkshire f©œr att flytta tillbaka till USA g©œr han en sista resa runt Storbritannien ett slags avskedsturn©♭ p©Æ den gr©œna och v©Þnliga ©œ som s©Æ l©Þnge varit hans hem. Inga biblioteksbeskrivningar kunde hittas. |
Pågående diskussionerIngen/ingaPopulära omslag
![]() GenrerMelvil Decimal System (DDC)942.082History and Geography Europe England and Wales England 1837- Edward VII 1901-10Klassifikation enligt LCBetygMedelbetyg:![]()
Är det här du? |
Så, även om det formellt är resereportage, så tycks vi lika ofta hamna i något mer personligt, anekdotiskt: när Bryson är i London åker han till de kvarter han en gång jobbade i och berättar om hur det var då, innan han upptäcker att kvarteren i fråga är rätt trevliga att vandra runt i (då gick det inte på grund av enorma, permanenta protester). När han är i Windsor berättar han lika mycket om det hospital han en gång jobbade på som om slottet. I Wigan kritiserar han Orwells syn på de fattiga. Och så vidare. Det är (oftast) underhållande , men sällan helt självklart vad poängen är – jag hade exempelvis klarat mig utan berättelsen om hur han drack mer än han tål i Liverpool.
Tills man börjar se: det Bryson vill göra är inte att avbilda geografin, utan människorna. Det är en slags kärleksbevis till det brittiska folket, med sin stillsamma vänlighet, sin excentricitet, sin humor, sin kultur, sin förmåga att överraska även den mest naturaliserade amerikan. Han älskar de gamla katedralerna, BBC, tehusen, pubarna, de undermåliga vandrarhemmen (nåja), naturen, övergivna badorter, landskapet och museerna. Han är i färd med att ta farväl, och som det är av en lätt svalnad men fortfarande varm kärlek, så kan han visserligen se vissa skavanker men låter dem för det mesta vara. Det är en trevlig bok att läsa, men den är mer till nytta av den som vill förstå vad man kan vänta sig av folks beteende än vad man skall se om man åker på semester (eller i alla fall vad man kunde förvänta sig; boken är nu tjugo år gammal). Så om man nu prompt måste använda den till något är det väl snarast detta: att påminnas om varför man eventuellt vill åka till Storbritannien, eller möjligen varför man absolut inte vill det. (