|
|
Laddar... Notes from a Small Island (urspr publ 1995; utgåvan 2001)| 8,743 | 188 | 656 | 
(3.78) | 332 | After nearly two decades in Britain, Bill Bryson took the decision to move back to the States for a few years, to let his kids experience life in another country, to give his wife the chance to shop until 10 p.m. seven nights a week, and, most of all, because he had read that 3.7 million Americans believed that they had been abducted by aliens at one time or another, and it was thus clear to him that his people needed him. But before leaving his much-loved home in North Yorkshire, Bryson insisted on taking one last trip around Britain, a sort of valedictory tour of the green and kindly island that had so long been his home. His aim was to take stock of the nation's public face and private parts (as it were), and to analyse what precisely it was he loved so much about a country that had produced Marmite, a military hero whose dying wish was to be kissed by a fellow named Hardy, place names like Farleigh Wallop, Titsey and Shellow Bowells, people who said 'Mustn't grumble', and Gardeners' Question Time.… (mer) |
▾Information om boken ▾LibraryThings rekommendationer ▾Kommer du att gilla den?
Laddar...
 Gå med i LibraryThing för att få reda på om du skulle tycka om den här boken. ▾Diskussioner ("Om"-länkar) Det finns inga diskussioner på LibraryThing om den här boken. » Se även 332 omnämnanden » Lägg till fler författare (28 möjliga) | Författarens namn | Roll | Typ av författare | Verk? | Status | | Bryson, Bill | — | primär författare | alla utgåvor | bekräftat | | Bauer, Jerry | Fotograf | medförfattare | vissa utgåvor | bekräftat | | Case, David | Berättare | medförfattare | vissa utgåvor | bekräftat | | Gower, Neil | Mapas | medförfattare | vissa utgåvor | bekräftat | | McLarty, Ron | Berättare | medförfattare | vissa utgåvor | bekräftat | | Pék, Zoltán | Översättare | medförfattare | vissa utgåvor | bekräftat | | Roberts, William | Berättare | medförfattare | vissa utgåvor | bekräftat | | Ruschmeier, Sigrid | Översättare | medförfattare | vissa utgåvor | bekräftat | | Torndahl, Lena | Översättare | medförfattare | vissa utgåvor | bekräftat | | Wilde, Suzan de | Översättare | medförfattare | vissa utgåvor | bekräftat |
▾Relationer mellan serier och verk
|
|
| Vedertagen titel |
|
| Originaltitel |
|
| Alternativa titlar |
|
| Första utgivningsdatum |
|
| Personer/gestalter |
Information från den engelska sidan med allmänna fakta. Redigera om du vill anpassa till ditt språk. | |
|
| Viktiga platser |
|
| Viktiga händelser |
|
| Relaterade filmer |
Information från den engelska sidan med allmänna fakta. Redigera om du vill anpassa till ditt språk. | |
|
| Priser och utmärkelser |
Information från den engelska sidan med allmänna fakta. Redigera om du vill anpassa till ditt språk. | |
|
| Motto |
|
| Dedikation |
Information från den engelska sidan med allmänna fakta. Redigera om du vill anpassa till ditt språk. To Cynthia  | |
|
| Inledande ord |
Information från den engelska sidan med allmänna fakta. Redigera om du vill anpassa till ditt språk. My first sight of England was on a foggy March night in 1973 when I arrived on the midnight ferry from Calais. | |
|
| Citat |
Information från den engelska sidan med allmänna fakta. Redigera om du vill anpassa till ditt språk. My AA Book of British Towns included lavish and kindly descriptions of every obscure community you could think to name ... but of Retford it maintained a stern and mysterious silence. I found in My AA Book of British Towns an artist's illustration of central Edinburgh as it might be seen from the air. It showed Princes Street lined from end to end with nothing but fine old buildings. The same was true of all the other artists' impressions of British cities ... You can't do that, you know. You can't tear down fine old structures and pretend they are still there. [At Blenheim] I took the opportunity to study the miniature steam train. It ran over a decidedly modest length of track across one corner of the rounds. The sight of fifty English people crouched on a little train in a cold drizzle waiting to be taken 200 yards and thinking they were having fun is one that I shall not forget in a hurry. | |
|
| Avslutande ord |
Information från den engelska sidan med allmänna fakta. Redigera om du vill anpassa till ditt språk. | |
|
| Särskiljningsnotis |
|
| Förlagets redaktörer |
|
| På baksidan citeras |
|
| Ursprungsspråk |
Information från den engelska sidan med allmänna fakta. Redigera om du vill anpassa till ditt språk. | |
|
| Kanonisk DDC/MDS |
|
▾Hänvisningar Hänvisningar till detta verk hos externa resurser.  Wikipedia på engelska (6)
▾Bokbeskrivningar After nearly two decades in Britain, Bill Bryson took the decision to move back to the States for a few years, to let his kids experience life in another country, to give his wife the chance to shop until 10 p.m. seven nights a week, and, most of all, because he had read that 3.7 million Americans believed that they had been abducted by aliens at one time or another, and it was thus clear to him that his people needed him. But before leaving his much-loved home in North Yorkshire, Bryson insisted on taking one last trip around Britain, a sort of valedictory tour of the green and kindly island that had so long been his home. His aim was to take stock of the nation's public face and private parts (as it were), and to analyse what precisely it was he loved so much about a country that had produced Marmite, a military hero whose dying wish was to be kissed by a fellow named Hardy, place names like Farleigh Wallop, Titsey and Shellow Bowells, people who said 'Mustn't grumble', and Gardeners' Question Time. ▾Beskrivningar från bibliotek Inga biblioteksbeskrivningar kunde hittas. ▾Beskrivningar från medlemmar på LibraryThing |
 Google Books — Laddar... Byt (4 har, 100 önskar sig)
|
(3.78)
4
6
Så, även om det formellt är resereportage, så tycks vi lika ofta hamna i något mer personligt, anekdotiskt: när Bryson är i London åker han till de kvarter han en gång jobbade i och berättar om hur det var då, innan han upptäcker att kvarteren i fråga är rätt trevliga att vandra runt i (då gick det inte på grund av enorma, permanenta protester). När han är i Windsor berättar han lika mycket om det hospital han en gång jobbade på som om slottet. I Wigan kritiserar han Orwells syn på de fattiga. Och så vidare. Det är (oftast) underhållande , men sällan helt självklart vad poängen är – jag hade exempelvis klarat mig utan berättelsen om hur han drack mer än han tål i Liverpool.
Tills man börjar se: det Bryson vill göra är inte att avbilda geografin, utan människorna. Det är en slags kärleksbevis till det brittiska folket, med sin stillsamma vänlighet, sin excentricitet, sin humor, sin kultur, sin förmåga att överraska även den mest naturaliserade amerikan. Han älskar de gamla katedralerna, BBC, tehusen, pubarna, de undermåliga vandrarhemmen (nåja), naturen, övergivna badorter, landskapet och museerna. Han är i färd med att ta farväl, och som det är av en lätt svalnad men fortfarande varm kärlek, så kan han visserligen se vissa skavanker men låter dem för det mesta vara. Det är en trevlig bok att läsa, men den är mer till nytta av den som vill förstå vad man kan vänta sig av folks beteende än vad man skall se om man åker på semester (eller i alla fall vad man kunde förvänta sig; boken är nu tjugo år gammal). Så om man nu prompt måste använda den till något är det väl snarast detta: att påminnas om varför man eventuellt vill åka till Storbritannien, eller möjligen varför man absolut inte vill det. (