Denna webbplats använder kakor för att fungera optimalt, analysera användarbeteende och för att visa reklam (om du inte är inloggad). Genom att använda LibraryThing intygar du att du har läst och förstått våra Regler och integritetspolicy. All användning av denna webbplats lyder under dessa regler.
Resultat från Google Book Search
Klicka på en bild för att gå till Google Book Search.
Bilbo lever ett trevligt och gott och framförallt lugnt liv, något han gillar. Men en dag får han besök av trollkarlen Gandalf och tretton dvärgar. De övertalar Bilbo att hjälpa dem. De har bestämt sig för att röva tillbaka skatten som stals från dvärgarnas för länge sedan. På vägen lurar många faror troll som vill äta upp den, vättarna i Dimmiga bergen och den underliga varelsen Gollum, som förlorar sin ring till Bilbo. Men svårast och farligast av dem alla är skattens väktare den fruktansvärda draken Smaug. [Barnbokskatalogen]… (mer)
ErisofDiscord: Written by J.R.R. Tolkien's friend, C.S. Lewis. Although their styles of writing are very different, I have found both of them to be highly enjoyable and the quality of both of the authors books are unmatched.
DCBlack: Another quest tale of the reluctant hero who would rather be sitting in a comfy chair by the fireplace than getting mixed up in all sorts of adventures. Full of humor and whimsical charm.
DavidGoldsteen: If you like a quest story, here's the real deal. A Chinese classic first that first appeared as a novel over 500 years ago. Monkey is a lively, funny, exciting story.
PitcherBooks: While I enjoyed The Hobbit a bit more than the Elven, I like The Elven much more than the LOTR. I have yet to read the sequels but Elven had the feel of a fantasy classic to it. Time will tell...
Pros: Great world-building and characters, mostly action, adventure and magic with only the last tenth or so devoted to the obligatory war. Since I'm not big on wars this was a major plus.
Con: The Hobbit was shorter, more endearing and faster moving. Elven is a lengthy tome but the characters and adventures held my interest even so.… (mer)
ed.pendragon: Tolkien was very familiar with this work, certainly from the old translation by J Giles (which in turn probably influenced Tolkien's own Farmer Giles of Ham)
Nu har jag börjat läsa Erik Anderssons Tolkien-översättningar: jag tänker försöka läsa dem med de äldre översättningarna vid sidan för att se skillnaden. Jag väntade mig inte alltför många allvarliga sådana i Bilbo/Hobbiten, förutom egennamn: Bilbos efternamn är det småfåniga »Secker«, Vattnadal heter något annat, Ohlmarks kanske bästa avvikelse Mörkmården har blivit det sämre Mörkveden, vilket visserligen är närmare men saknar såväl allitteration som det dovare å-ljudet, och Korpkullen har blivit det obegripliga Ramberget.
Annars är det kanske hugget som stucket. Jämför
I en håla i marken bodde det en hobbit. Inte en blöt och otäck jordhåla, där maskarna krälar och luften är skämd, och inte heller en torr och kal sandhåla där det inte finns någonstans att sitta och inget att äta; det var en hobbithåla, och en sådan är hemtrevlig.
med
I en håla under jorden bodde en hobbit. Inte en otäck, fuktig, smutsig håla full med maskar och kryp och däven lukt, inte heller en torr, kal, sandig håla utan något att sitta på eller äta. Det var en hobbithåla, och alltså var den hemtrevlig.
och originalet
In a hole in the ground there lived a hobbit. Not a nasty, dirty, wet hole, filled with the ends of worms and an oozy smell, nor yet a dry, bare, sandy hole with nothing in it to sit down on or to eat: it was a hobbit-hole, and that means comfort.
Vilken är bäst? Tja, Hallkvist ligger nog faktiskt lite närmare i meningsbyggnad, och hennes lilla »alltså« gör mycket, men å andra sidan är Anderssons »skämd« troligen ett bättre val.
Fast inte är skillnaden så stor att man hakar upp sig på den, annat än ibland vad gäller egennamn: det är samma trevliga berättelse om den lille hobbiten som helt plötsligt finner sig ute på äventyr, på väg mot ett berg med en drake och en skatt, jagad av vättar och vargar och spindlar och alver, med bara en dolk och en magisk ring att försvara sig med, och mest tvungen att lita på sitt eget huvud när dvärgarna hamnar i knipa. Att slutet är lika reaktionärt som Tolkiens senare verk, med sina kungahyllningar och tal om gammalt blod, är väl en liten fläck, och den tidigare vimsigheten slår kanske lite mot den generella stilen. För det mesta är det dock fortfarande ett trevligt litet äventyr, alldeles lagom skrämmande. ( )
Nyöversättningen av J. R. R. Tolkiens "The Hobbit" är välgjord och blir än bättre av John Swedenmarks lysande översättning/tolkning av de lyriska partierna. Just dessa avsnitt är så välformulerade med så (nästan undantagslöst) konsekventa versmått att jag inte kan undvika att börja nynna på de små sångerna (vilket säger en hel del om deras frasering och taktiska komposition, eftersom jag förstås inte har en aning om hur de skulle låta som melodier - Swedenmarks tolkningar är trots detta direkt tillgängliga för tonsättning).
En mycket lyckad översättning av en charmerande berättelse med andra ord! Tilläggas skall att utgåvan dessutom är försedd med Tolkiens egna illustrationer, vilket bidrar till en stämningsfull upplevelse. Väl bekomme! ( )
The Hobbit är en av mina favoriter av Tolkien. Den gör sig bättre än Lord of the Rings och vinner mycket på sin lättsamma stil. Jag har både fått den läst för mig och läst den själv, men det var nu många år sedan.
A finely written saga of dwarves and elves, fearsome goblins and trolls ... an exciting epic of travel and magical adventure, all working up to a devastating climax
Mucho menos pesado que el resto de libros del Señor de los Anillos, más facil de leer. Culmina las tres grandes obras del Señor de los anillos de Tolkien.
[Britt G. Hallqvist, 1962] I en håla under jorden bodde en hobbit. Inte en otäck, smutsig, fuktig håla full med maskar och kryp och däven lukt, inte heller en torr, kal, sandig håla utan något att sitta på eller äta. Det var en hobbithåla, och alltså var den hemtrevlig.
Citat
Information från den engelska sidan med allmänna fakta.Redigera om du vill anpassa till ditt språk.
"Never laugh at live dragons, Bilbo you fool!"
Far over the misty mountains cold To dungeons deep and caverns old We must away ere break of day To seek the pale enchanted gold.
This thing all things devours: Birds, beasts, trees, flowers; Gnaws iron, bites steel; Grinds hard stones to meal; Slays king, ruins town, And beats high mountain down.
It does not do to leave a live dragon out of your calculations, if you live near him. Dragons may not have much real use for all their wealth, but they know it to an ounce as a rule, especially after long possession; and Smaug was no exception.
There is more in you of good than you know, child of the kindly West. Some courage and some wisdom, blended in measure. If more of us valued food and cheer and song above hoarded gold, it would be a merrier world. But sad or merry, I must leave it now. Farewell!
"And why not? Surely you don't disbelieve the prophecies just because you helped them come about. You don't really suppose do you that all your adventures and escapes were managed by mere luck? Just for your sole benefit? You're a very fine person, Mr. Baggins, and I'm quite fond of you. But you are really just a little fellow, in a wide world after all."
His crown shall be upholden, His harp shall be restrung, His halls shall echo golden To songs of yore re-sung.
"What do you mean?" he said. "Do you wish me a good morning, or mean that it is a good morning whether I want it or not; or that you feel good this morning; or that it is a morning to be good on?"
A box without hinges, key, or lid, yet golden treasure inside is hid.
"What have I got in my pocket?"
"I am Gandalf, and Gandalf means me!"
"Who are these miserable persons?"
"What has it got in its nasty, little pocketses?"
Avslutande ord
[Britt G. Hallqvist, 1962] - Ja, tack och lov för det! sade Bilbo skrattande och räckte honom tobaksburken.
Information från den engelska sidan med allmänna fakta.Redigera om du vill anpassa till ditt språk.
J.R.R. Tolkien's complete work The Lord of the Rings consists of six Books, frequently bound in three Volumes:
Volume 1: The Fellowship of the Ring, consisting of Book I, "The Ring Sets Out" and Book II, "The Ring Goes South";
Volume 2: The Two Towers, consisting of Book III, "The Treason of Isengard," and Book IV, "The Ring Goes East"; and
Volume 3: The Return of the King, consisting of Book V, "The War of the Ring," and Book VI, "The End of the Third Age," with Appendices.
This LT Work consists solely of The Hobbit, a prelude to The Lord of the Rings; please do not combine it with that complete work, or with any part(s) thereof, each of which have LT Works pages of their own. Thank you.
Förlagets redaktörer
På omslaget citeras
Information från den engelska sidan med allmänna fakta.Redigera om du vill anpassa till ditt språk.
Bilbo lever ett trevligt och gott och framförallt lugnt liv, något han gillar. Men en dag får han besök av trollkarlen Gandalf och tretton dvärgar. De övertalar Bilbo att hjälpa dem. De har bestämt sig för att röva tillbaka skatten som stals från dvärgarnas för länge sedan. På vägen lurar många faror troll som vill äta upp den, vättarna i Dimmiga bergen och den underliga varelsen Gollum, som förlorar sin ring till Bilbo. Men svårast och farligast av dem alla är skattens väktare den fruktansvärda draken Smaug. [Barnbokskatalogen]
Annars är det kanske hugget som stucket. Jämför
I en håla i marken bodde det en hobbit. Inte en blöt och otäck jordhåla, där maskarna krälar och luften är skämd, och inte heller en torr och kal sandhåla där det inte finns någonstans att sitta och inget att äta; det var en hobbithåla, och en sådan är hemtrevlig.
med
I en håla under jorden bodde en hobbit. Inte en otäck, fuktig, smutsig håla full med maskar och kryp och däven lukt, inte heller en torr, kal, sandig håla utan något att sitta på eller äta. Det var en hobbithåla, och alltså var den hemtrevlig.
och originalet
In a hole in the ground there lived a hobbit. Not a nasty, dirty, wet hole, filled with the ends of worms and an oozy smell, nor yet a dry, bare, sandy hole with nothing in it to sit down on or to eat: it was a hobbit-hole, and that means comfort.
Vilken är bäst? Tja, Hallkvist ligger nog faktiskt lite närmare i meningsbyggnad, och hennes lilla »alltså« gör mycket, men å andra sidan är Anderssons »skämd« troligen ett bättre val.
Fast inte är skillnaden så stor att man hakar upp sig på den, annat än ibland vad gäller egennamn: det är samma trevliga berättelse om den lille hobbiten som helt plötsligt finner sig ute på äventyr, på väg mot ett berg med en drake och en skatt, jagad av vättar och vargar och spindlar och alver, med bara en dolk och en magisk ring att försvara sig med, och mest tvungen att lita på sitt eget huvud när dvärgarna hamnar i knipa. Att slutet är lika reaktionärt som Tolkiens senare verk, med sina kungahyllningar och tal om gammalt blod, är väl en liten fläck, och den tidigare vimsigheten slår kanske lite mot den generella stilen. För det mesta är det dock fortfarande ett trevligt litet äventyr, alldeles lagom skrämmande. (