"Jag hade inte ens kr̲t en timme nr̃ jag br̲jade kñna mig dl̄ig. Den brñnande smr̃tan i sidan kom tillbaka, men jag bestm̃de mig fr̲ att strunta i den en stund. Fr̲st nr̃ jag mr̃kte att jag inte orkade hl̄la ett fast grepp om ratten blev jag orolig. Huvudet blev tungt p ̄bara nḡra minuter, strl̄kastarskenet verkade svagare och snart glm̲de jag till och med att jag kr̲de. I stl̃let hade jag en kñsla av att befinna mig vid havet, mitt p ̄dagen."Leda r̃ frn̄skild och lever fr̲ sitt arbete som universitetslr̃are i engelska nu nr̃ de bd̄a dt̲trarna valt att flytta till sin far i Kanada. Leda beslutar sig fr̲ att k̄a p ̄ensamsemester vid havet, till en liten badort i sd̲ra Italien. Efter nḡra dagars stilla strandliv gr̲ en skrikig och pf̄lugen napolitansk familj entr,̌ vilket rr̲ upp starka kñslor hos resten av badgs̃terna. Nr̃ dottern i familjen tappar sin docka i sanden utls̲es en rad hñdelser som rubbar Ledas jm̃vikt. Hon br̲jar rannsaka sig sjl̃v och de val hon gjort som maka och mor."en raffinerat skickligt komponerad roman tecknad med ms̃terlig hand" Skn̄ska Dagbladet"Gud s ̄skicklig hon r̃, Ferrante!" Upsala Nya Tidning"Det r̃ oerhr̲t skickligt framskrivet med en stm̃ningsskapande prosa, fint v̲ersatt av Johanna Hedenberg, som ñd ̄lm̃nar luft och utrymme att skapa egna, inre bilder. Ls̃ning anbefalles, helt enkelt." Sydsvenskan"Det sg̃s ibland att mn̄ga fr̲fattare skriver samma bok om och om igen men Elena Ferrante gr̲ det s ̄elegant att jag gr̃na ls̃er ñnu fler. Hon skriver rt̄t, avskalat och befriande osmickrande om sina hjl̃tinnor. Eller antihjl̃tinnor om man fr̄ sg̃a s.̄" Kommunalarbetaren