Denna webbplats använder kakor för att fungera optimalt, analysera användarbeteende och för att visa reklam (om du inte är inloggad). Genom att använda LibraryThing intygar du att du har läst och förstått våra Regler och integritetspolicy. All användning av denna webbplats lyder under dessa regler.
Resultat från Google Book Search
Klicka på en bild för att gå till Google Book Search.
In a Glass Darkly collects together five short stories from gothic horror and mystery writer Sheridan Le Fanu. The book, published in 1872 a year before Le Fanu's death, is named from a passage in Corinthians which speaks of humankind perceiving the world "through a glass darkly." The stories are told from the posthumous writings of an occult detective named Dr Martin Hesselius. In Green Tea a clergyman is being driven mad by an evil demon that takes the ephemeral form of a monkey, but is unseen by others as it burdens the victim's mind with psychological torment. In The Familiar, revised from Le Fanu's The Watcher of 1851, a sea captain is stalked by a dwarf, "The Watcher." Is this strange character from captain's past? In Mr Justice Harbottle a merciless court judge is attacked by vengeful spirits, dreaming he is sentenced to death by a horrific version of himself. The story was revised from 1853's An Account of Some Strange Disturbances in Aungier Street. In The Room in the Dragon Volant, a notable mystery which includes a premature burial theme, an innocent young Englishman in France tries to rescue a mysterious countess from her unbearable situation. Lastly, Carmilla tells the tale of a lesbian vampire. It was a huge influence on Bram Stoker's writing of Dracula and the basis for the films Vampyr in 1932 and The Vampire Lovers in 1970.
Ramberättelsen i Sheridan Le Fanus In a glass darkly bär starka spår av en snabbt övergiven idé: det förefaller som den doktor Hesselius, ur vars papper de fem olika händelserna hämtats, var menad att spela en roll i inte bara den första, »Green tea« (en uppmaning att undvika sådan ofullgången produkt som borde tas på yttersta allvar), men han föminskades snabbt till bifigur, och sägs de följande fallen sägs endast ha hämtats ur hans korrespondens av hans medicinske sekreterare.
Synd, för Hesselius verkar ha potential; en sorts den ockulta läkarvetenskapens Hercule Poirot (i alla fall vad gäller personligheten), med ett superbt förakt för omgivningen: i det fall han faktiskt själv upplevt övertalar han den stackars konsumenten av grönt te som numera förföljs av en spektral, ondsint apa att genast kontakta honom om den skulle återkomma från en av sina frånvaroperioder, och går sedan och sätter sig på krogen, utan att meddela någon om var han fanns.
Även de två nästföljande historierna opererar med liknande andeförföljelser: i »The familiar« är det en sjökapten som återvänt hem och ska gifta sig börjar förföljas, först av spöksteg, sedan av en liten man med elakt utseende, innan han till slut tar sitt eget liv. I »Mr Justice Harbottle« är det istället en grym domare som börjar förföljas av sina offer i en spökhistoria , tyvärr i sina stycken något hastigt exekverad men med sund grundidé. I alla tre dessa kan man undra om det verkligen är de Swedenborgska idéer som Hesselius främst framhåller som verkligen bör tas som bästa tänkbara förklaring, eller om man inte skall se dem alla som produkterna av överhettade hjärnor.
Fjärde historien, »The room in the Dragon volant«, handlar om en ung engelsman på väg mot Paris för att möta äventyret – men äventyret möter istället honom, i form av grevinnan St Alyre; hennes svartsjuke man; markisen d'Harmonville och en gastande överste Gaillarde. Historien är en form av tidigt mysterium, och i princip väl utfört, men med ett par aber: dels gör genrens allt större utbredning att man kanske lättare ser igenom ett par av tricken, dels hade jag när den närmade sig slutet nästan väntat mig en ännu skarpare vändning; det är lätt att se hur lite mer skulle ha kunnat göras. Det är egentligen OK att se längre än huvudpersonen, men ser man längre än författaren börjar man undra.
Sista berättelsen är »Carmilla«, vilken jag redan tidigare läst och recenserat. Jag tänker därför endast säga att den, trots att den än mer än tidigare berättelsen blivit ett offer för genrens succé, ändå torde vara den fortsatt mest läsbara historien. Det är också den där det övernaturliga är starkast förkroppsligast, med minst rum för tvivel. Samtidigt är det historien där jagberättandet fungerar bäst, och den där förordet relaterat till Hesselius är som mest oviktigt. Nå, allt är trots allt läsligt med behållning. ( )
Information från den engelska sidan med allmänna fakta.Redigera om du vill anpassa till ditt språk.
TO BRINSLEY HOMAN, ESQ. THESE VOLUMES ARE INSCRIBED, WITH MUCH AFFECTION, BY HIS OLD FRIEND
THE AUTHOR.
Inledande ord
Information från den engelska sidan med allmänna fakta.Redigera om du vill anpassa till ditt språk.
Though carefully educated in medicine and surgery, I have never practiced either.
Citat
Avslutande ord
Information från den engelska sidan med allmänna fakta.Redigera om du vill anpassa till ditt språk.
It was long before the terror of recent events subsided, and to this hour the image of Carmilla returns to memory with ambiguous alternations - sometimes the playful, languid, beautiful girl; sometimes the writhing fiend I saw in the ruined church; and often from a reverie I have started, fancying I heard the light step of Carmilla at the drawing room door
Information från den engelska sidan med allmänna fakta.Redigera om du vill anpassa till ditt språk.
Oxford World's Classics edition contains short stories: In a Glass Darkly, Green Tea, The Familiar, Mr Justice Harbottle, The Room in the Dragon Volant, Carmilla.
Förlagets redaktörer
På omslaget citeras
Ursprungsspråk
Kanonisk DDC/MDS
Kanonisk LCC
▾Hänvisningar
Hänvisningar till detta verk hos externa resurser.
In a Glass Darkly collects together five short stories from gothic horror and mystery writer Sheridan Le Fanu. The book, published in 1872 a year before Le Fanu's death, is named from a passage in Corinthians which speaks of humankind perceiving the world "through a glass darkly." The stories are told from the posthumous writings of an occult detective named Dr Martin Hesselius. In Green Tea a clergyman is being driven mad by an evil demon that takes the ephemeral form of a monkey, but is unseen by others as it burdens the victim's mind with psychological torment. In The Familiar, revised from Le Fanu's The Watcher of 1851, a sea captain is stalked by a dwarf, "The Watcher." Is this strange character from captain's past? In Mr Justice Harbottle a merciless court judge is attacked by vengeful spirits, dreaming he is sentenced to death by a horrific version of himself. The story was revised from 1853's An Account of Some Strange Disturbances in Aungier Street. In The Room in the Dragon Volant, a notable mystery which includes a premature burial theme, an innocent young Englishman in France tries to rescue a mysterious countess from her unbearable situation. Lastly, Carmilla tells the tale of a lesbian vampire. It was a huge influence on Bram Stoker's writing of Dracula and the basis for the films Vampyr in 1932 and The Vampire Lovers in 1970.
Synd, för Hesselius verkar ha potential; en sorts den ockulta läkarvetenskapens Hercule Poirot (i alla fall vad gäller personligheten), med ett superbt förakt för omgivningen: i det fall han faktiskt själv upplevt övertalar han den stackars konsumenten av grönt te som numera förföljs av en spektral, ondsint apa att genast kontakta honom om den skulle återkomma från en av sina frånvaroperioder, och går sedan och sätter sig på krogen, utan att meddela någon om var han fanns.
Även de två nästföljande historierna opererar med liknande andeförföljelser: i »The familiar« är det en sjökapten som återvänt hem och ska gifta sig börjar förföljas, först av spöksteg, sedan av en liten man med elakt utseende, innan han till slut tar sitt eget liv. I »Mr Justice Harbottle« är det istället en grym domare som börjar förföljas av sina offer i en spökhistoria , tyvärr i sina stycken något hastigt exekverad men med sund grundidé. I alla tre dessa kan man undra om det verkligen är de Swedenborgska idéer som Hesselius främst framhåller som verkligen bör tas som bästa tänkbara förklaring, eller om man inte skall se dem alla som produkterna av överhettade hjärnor.
Fjärde historien, »The room in the Dragon volant«, handlar om en ung engelsman på väg mot Paris för att möta äventyret – men äventyret möter istället honom, i form av grevinnan St Alyre; hennes svartsjuke man; markisen d'Harmonville och en gastande överste Gaillarde. Historien är en form av tidigt mysterium, och i princip väl utfört, men med ett par aber: dels gör genrens allt större utbredning att man kanske lättare ser igenom ett par av tricken, dels hade jag när den närmade sig slutet nästan väntat mig en ännu skarpare vändning; det är lätt att se hur lite mer skulle ha kunnat göras. Det är egentligen OK att se längre än huvudpersonen, men ser man längre än författaren börjar man undra.
Sista berättelsen är »Carmilla«, vilken jag redan tidigare läst och recenserat. Jag tänker därför endast säga att den, trots att den än mer än tidigare berättelsen blivit ett offer för genrens succé, ändå torde vara den fortsatt mest läsbara historien. Det är också den där det övernaturliga är starkast förkroppsligast, med minst rum för tvivel. Samtidigt är det historien där jagberättandet fungerar bäst, och den där förordet relaterat till Hesselius är som mest oviktigt. Nå, allt är trots allt läsligt med behållning. ( )