

Klicka på en bild för att gå till Google Book Search.
Laddar... Aniaraav Harry Martinson
![]() Det finns inga diskussioner på LibraryThing om den här boken. Atomisodan saastuttamasta Maasta evakuoidaan 8000 ihmistä avaruuslaiva Aniaraan. Pelastukseen matkalla ollut alus suistuu radaltaan tyhjyyteen ja pakolaiset on tuomittu elinikäiselle matkalle valovuosiholviin. Avaruuslaivan viimeinen matka on varoitus ihmiskunnalle: jos emme luovu väkivallasta ja etäännymme yhä enemmän luonnosta, ihmiskuntamme tuhoutuu. Käsikirjoitus: Harry Martinson. Suomennos: Aila Meriluoto. Yleisradiolle sovittaneet: Väinö Kirstinä ja Väinö Vainio. Ohjaus: Väinö Vainio. Musiikki: Toni Edelmann. Rooleissa: Mimarobi - Kauko Kokkonen. Isagel - Terttu Soinvirta. Päägoldondööri - Ismo Saario. I Taivaanmatruusi - Erkki Luomala. II Taivaanmatruusi - Heikki Heino. Pääastronomi - Ossi Ahlapuro. Chebeba - Aino Lehtimäki. Libidel - Eriikka Magnusson. Gena - Eeva Litmanen. Daisi Doody - Leena Uotila. Pääinsinööri - Voitto Nurmi. Johdon lähetti - Seppo Sariola. Runoilijatar - Seela Sella. Chefone - Juha Kandolin. Miima - Iiris-Lilja Lassila. Kuuromykkä - Kari Paukkunen. Ensilähetys: 1975. Atomisodan saastuttamasta Maasta evakuoidaan 8000 ihmistä avaruuslaiva Aniaraan. Pelastukseen matkalla ollut alus suistuu radaltaan tyhjyyteen ja pakolaiset on tuomittu elinikäiselle matkalle valovuosiholviin. Avaruuslaivan viimeinen matka on varoitus ihmiskunnalle: jos emme luovu väkivallasta ja etäännymme yhä enemmän luonnosta, ihmiskuntamme tuhoutuu. Käsikirjoitus: Harry Martinson. Suomennos: Aila Meriluoto. Yleisradiolle sovittaneet: Väinö Kirstinä ja Väinö Vainio. Ohjaus: Väinö Vainio. Musiikki: Toni Edelmann. Rooleissa: Mimarobi - Kauko Kokkonen. Isagel - Terttu Soinvirta. Päägoldondööri - Ismo Saario. I Taivaanmatruusi - Erkki Luomala. II Taivaanmatruusi - Heikki Heino. Pääastronomi - Ossi Ahlapuro. Chebeba - Aino Lehtimäki. Libidel - Eriikka Magnusson. Gena - Eeva Litmanen. Daisi Doody - Leena Uotila. Pääinsinööri - Voitto Nurmi. Johdon lähetti - Seppo Sariola. Runoilijatar - Seela Sella. Chefone - Juha Kandolin. Miima - Iiris-Lilja Lassila. Kuuromykkä - Kari Paukkunen. Ensilähetys: 1975. Jag har alltid fascinerats av dystopier och postapokalypser, och egentligen är det konstigt att jag inte läst Aniara förr. Har sett den i ett par teaterversioner, och läst utdrag tidigare. Martinssons grundpremiss är så enkel och smart, och etableras med en slags no-nonsense-självklarhet redan från början: Goldondern Aniara med åttatusen resenärer på väg till Mars får styrsystemet förstört av rymdgrus och kommer ur kurs. Nu styr skeppet rakt ut i tomma rymden i riktning Lyrans stjärnbild och kan inte vända. Punkt. Efter ett antal års färd ut i tomheten kommer dessutom nyheten om att mänskligheten förintats i ett kärnvapenkrig. Det är tomt framåt, tomt bakåt, och Aniara styr mot ingenting medan dess invånare tappar förståndet och dör. Fösta knappa halvan av boken, som i anekdoter och ögonblicksbilder berättar om dekadens och fanatism som uppstår på Aniara, varvande episka skeenden med små detaljer, och som kulminerar med vakuumet som uppstår när skeppets upplevelse- och tröstmaskin Miman kopplar ner sig av sorg, är riktigt riktigt fin. Andra halvan blir det dock betydligt mera statiskt, och bortsett från glimtar som plötsligt griper tag, blir det en stadig och rätt tråkig resa mot nollpunkten. Dom sista fyrtio sidorna pliktläser jag. Aniara är utan tvivel ett stort och imponerande verk, men har inte riktigt åldrats med värdighet. Aniara, en revy om människan i tid och rum är ett epos av den svenske diktaren Harry Martinson bestående av 103 sånger. Verket bidrog troligen starkt till att Martinson fick nobelpriset i litteratur 1974 (delat med Eyvind Johnson). Aniara publicerades 1956. Eposet påbörjades dock redan 1953, bland annat till följd av Sovjetunionens första vätebombssprängning som gjorde Martinson betryckt. En annan direkt utlösande faktor ska ha varit när han med sin kikare en augustinatt studerade stjärnhimlen. I ett tillstånd av dröm och vaka, likt en schamanistisk trance, tillkom de första 29 sångerna som till en början publicerades i Cikada under titeln "Sången om Doris och Mima". Boken kan sägas vara färgad av författarens starka intresse för naturvetenskap, men är främst att fatta som en metaforisk, existentiell betraktelse av den individuella människans och mänsklighetens öde. Martinson använder sig av suggestiva språkliga nybildningar som knyter an till vetenskap och teknik samtidigt som de bär en säregen poetisk laddning. inga recensioner | lägg till en recension
Ingår i
Harry Martinsons klassiska rymdepos Aniara är ett av Martinsons störst anlagda verk. Det är både ett stort rymdepos och en berättelse om en själens inre resa - på en gång en förtvivlans varning i kärnvapnens och de ekologiska hotens tid och det kanske fulltonigaste uttrycket för Martinsons livslånga projekt att visa oss människans försök att se sig själv och sin roll i skapelsen. Aniara publicerades första gången 1956 och fick ett storartat mottagande. 1959 blev Aniara opera i scenisk bearbetning av Erik Lindegren och med musik av Karl-Birger Blomdahl. Men ändå är det kanske först idag som Aniara fullt ut framstår som ett av vår tids konstnärligt och intellektuellt mest utmanande verk.Harry Martinson är en inte bara en av våra största författare, hans författarskap är också ett av våra mest mångsidiga. Han hör hemma i den generation av arbetarförfattare som så mäktigt slog igenom på 30-talet, han är en av våra främsta och mest svenska lyriker (och som sådan har han betytt mycket för både Aspenström och Tranströmer), med Nässlorna blomma och Vägen ut har han skrivit två av våra mest lästa självbiografiska romaner och han anlade långt före de flesta andra ett stort ekologiskt perspektiv på tillvaron.Omslagsformgivare:Kristin Lidström [Elib] Inga biblioteksbeskrivningar kunde hittas. |
Populära omslag
![]() GenrerMelvil Decimal System (DDC)839.71Literature German literature and literatures of related languages Other Germanic literatures Swedish literature Swedish poetryKlassifikation enligt LCBetygMedelbetyg:![]()
Är det här du? |
Ruotsalainen säveltäjä Karl-Birger Blomdahl on säveltänyt Aniarasta oopperan, johon libreton on tehnyt Erik Lindegren. Ruotsalainen progressiivista metallimusiikkia soittava Seventh Wonder julkaisi vuonna 2010 levyn The Great Escape, jonka 30-minuuttinen nimikappale perustuu Aniara-saagaan. Vuonna 2009 Aniara pääsi mukaan kirjaan Tusen svenska klassiker, johon koottiin tuhat Ruotsissa julkaistujen kirjojen, elokuvien, äänilevyjen ja tv-ohjelmien klassikkoa.[1]
https://fi.wikipedia.org/wiki/Aniara