De flesta skelett man funnit från tiden som Jesus levde visar brist på järn och protein, kranier av fyrtioåriga människor har ofta få eller inga tänder kvar. Livet var hårt och man dog ung. Endast en minoritet fick uppleva sin tjugofemårsdag. Vi vill gärna se Jesus som en relativt ung man, men när han började sin verksamhet vid cirka trettio års ålder var han snarare en som levt längre än de flesta. Vi tänker oss gärna Jesus milda, kärleksfulla leende. Lägg nu alltså till att leendet troligen var tandlöst så får vi förmodligen en smula rättvisare bild. Kan vi tänka oss Jesus tandlös? Kan vi tänka honom obildad? Mycket litet av våra föreställningar om Jesus Kristus stämmer överens med Josua från Nasaret. En Jesus Kristus stiger fram för oss som den från himlen återkommande kungen för att döma levande och döda. Och i perifirin ser vi en annan gestalt fly undan i skuggorna, en kort och satt, mörkhyad man som åldrats i förtid av fattigdom och kringflackande. En enkel hantverkare från den galileeiska landsbygden som makten lät avrätta i förebyggande syfte. En man som spred budskapet om Guds rike.