Jag har inte läst en ny Skivvärlden-bok på flera år. Det spelar dock inte så stor roll, även om jag inte hänger med i riktigt allt som pågår i periferin i Unseen Academicals, där Terry Pratchett satiriserar fotboll (och rivaliteter mellan universitet samt modevärlden).

Sporten går snabbt från ett slags glorifierat gatubråk för arbetarna till något som nästan, men inte helt och hållet, stämmer med våra föreställningar om den (en del av de gamla reglerna hänger med, och ett par av de nya är inte exakt som vi förväntar oss). I centrum för detta står Trevor Likely, son till en legendarisk fotbollsspelare men som lovat in mor att själv aldrig spela (så vi vet alla vad han kommer vara tvungen att göra till slut), Mr Nutt (inget s), oknytt från Uberwald som jobbar med honom och är ovanligt vältalig, Glenda, förståndig kock, samt Juliet, inte fullt så förståndig kock. Alla fyra arbetar vid Osynliga universitetet, och det är trollkarlarna som utgör ena laget, på grund av en gammalt donation som gör att de kan ha mer än tre sorters ost (otänkbart påvert) efter maten.

Skivvärlden vore dock inte Skivvärlden om inte en massa andra saker pågick, och Pratchett inte Pratchett om det inte vore både roligt och i någon mening lärt: så vitt jag vet är det faktiskt en hyfsat korrekt, om än frvriden och förkortad skildring av fotbollens utveckling. Skoj är det, även om jag inte lockas att genast gå och läsa ikapp det jag missat. Men på lite sikt, så kanske. ( )