Klicka på en bild för att gå till Google Book Search.
Laddar... Dödsmässa (2009)av Reginald Hill
Ingen/inga Laddar...
Gå med i LibraryThing för att få reda på om du skulle tycka om den här boken. Det finns inga diskussioner på LibraryThing om den här boken. inga recensioner | lägg till en recension
Ingår i serienDalziel and Pascoe (24) Priser
It starts with a phone call to Superintendent Dalziel from an old friend asking for help. But where it ends is a very different story. Gina Wolfe has come to mid Yorkshire in search of her missing husband, believed dead. Her fiancee, Commander Mick Purdy of the Met, thinks Dalziel should be able to take care of the job. What none of them realize is how events set in motion decades ago will come to a violent head on this otherwise ordinary summer's day. Inga biblioteksbeskrivningar kunde hittas. |
Pågående diskussionerIngen/ingaPopulära omslag
Google Books — Laddar... GenrerMelvil Decimal System (DDC)823.914Literature English & Old English literatures English fiction Modern Period 1901-1999 1945-1999Klassifikation enligt LCBetygMedelbetyg:
Är det här du? |
Men nu kan jag brista ut i ett glädjetjut för med Dödsmässa har han äntligen bevisat för mig varför han är en av Storbritanniens mest framstående deckarförfattare.
Intrigen är så skickligt berättad och karaktärerna är så extremt bra tecknade att det gör det hart när omöjligt att skilja sanning från lögn, goda från onda, misstänkta från oskyldiga osv. Detta är hjärngympa nog, men det som får en att verkligen gnugga geniknölarna är Gina Wolfes försvunne make. Det är lite komiskt att han har varit så nära, men ändå så långt borta genom hela berättelsen och när sanningen uppdagas blev i alla fall jag helt tagen på sängen.
Men största behållningen står faktiskt de två huvudpersonerna för: Andy Dalziel och Peter Pascoe. I en tidigare bok råkade Dalziel ut för en olycka och nu är han sakta men säkert, till mångas förfäran, på väg tillbaka till sitt forna jag. Under hans konvalescens har Pascoe fått ta ett allt större ansvar, vilket han inte är sen att utnyttja även under arbetet med det här fallet. Detta uppskattas givetvis inte av Dalziel som minsann ”ska sätta honom på plats och visa vem det är som bestämmer”. I nästa andetag kan han tänka att han måste komma ihåg att förespråka honom för en befordran. Dessa partier är skrivna med sådan humor som är totalt omöjlig att återge en recension. Det måste upplevas.
Det finns egentligen bara ett litet minus och det är de två lösa trådarna som inte knyts ihop på slutet. Men jag förlåter honom. För den här gången. ( )