Wow, så underhållande och lärorik! ( )

William 'Bill' McGuire Bryson, född 8 december 1951, är en amerikansk författare. Har skrivit boken En kortfattad historik över nästan allting. Han har också skrivit På spaning efter William Shakespeare, en sammanfattning av de faktiska kunskaperna om Shakespeare. Bill Bryson har också arbetat som journalist och resereporter för tidningarna The Times och The Independent. ( )

Att skriva populärvetenskap är inte lätt: ofta blir det vetenskap, men inte populärt, eller så blir det populärt, men inte vetenskap. Ett av de senaste årens mest hyllade försök i genren är En kortfattad historik över nästan allting. Tyvärr hamnar den – eller i alla fall de delar av den där jag har kunskaper nog för en yrkesmässig bedömning– väldigt ofta i den andra fällan: nästan varenda gång som det handlar om fysik går det att upptäcka små men väsentliga misstag, som var och en med en halv examen i fysik borde kunnat rätta: okunskap om vad negativa potenser av tio innebär, småskojiga felstavningar som »Large Hydron Collider« (inte helt fel: LHC skall ju faktiskt smälla ihop en viss typ av vätekärnor) och sammanblandning av Paulis uteslutningsprincip med kvantsammanflätning. Sånt gör ju inte direkt att man känner stort förtroende när det kommer till andra områden, som till exempel geologi, paleontologi eller evolutionsbiologi, vetenskapsdiscipliner som också får mycket utrymme.

Annars är den populära biten välhanterad, med kanske bara ett något för stort intresse för de kufiska personer och udda anekdoter som vetenskapens annaler är fyllda med, och det är inte utan att man instämmer när Bryson karaktäriserar strängteori och annat liknande som »det slags tankar som skulle få dig att flytta på dig om de framfördes av en främling på en parkbänk«. Tyvärr lider den som så många andra försök i genren något av eviga liknelser i stil med »lika många som antalet pingisbollar som ryms i Albert Hall«; egentligen helt poänglösa då veterligen ingen verkligen fyllt Albert Hall med pingisbollar och nästa jämförelse blir »antalet tennisbollar i Globen«. Alla jämförelser av sådan art blir till slut poänglösa då hjärnan för länge sedan gått över till troll-räkning: »ett, två, många«. Bryson tycks också lite förtjust i att citera utan att man egentligen ser vad det skall vara bra för: möjligen är han medveten om att han kan ha gjort misstag och försöker undvika fler.

I slutändan bör man dock bedöma populärvetenskap utifrån dess syfte: att bibringa en någorlunda kunnig allmänhet resultat från vetenskapens område. Även om Brysons försök är underhållande, så är innehållet ofta så skakigt att det måste ses som åtminstone ett halvt misslyckande. ( )