Det är väl sällan kulturgärningar tar form av pocketböcker, men detta tycks vara allt som Bonniers tycks vara beredda till när det gäller utgivning av Jorge Luis Borges (speciellt irriterande som de förser omslagen med en horribel liten cirkel som meddelar att de ingår i deras klassikerserie). Nu har i alla fall Fiktioner kompletterats med Alefen, och de två samlingarna finns alltså kompletta på svenska, vardera översatta av ett flertal olika personer.

I förordet till Alefen säger Lotta Lotass att »Nyckelordet är oändlighet«. Jag vill inte förneka att detta är en förnuftig sats, däremot sättet att tala om Borges som om det skulle finnas en universalnyckel. I flera av novellerna är det förvisso frågan om ett utforskande av oändligheten och dess förfärande skönhet, men frågan är om man inte kan få en lika spännande läsning genom att istället utgå från begreppet identitet (och att som Lotass säga att dessa är identiska hos Borges sorterar väl snarast under kvalificerat nonsens).

Jag uppskattar många av novellerna, speciellt de mer förvridande, som »Zahiren«, om ett föremål man inte kan släppa tanken på, eller »Den odödlige«, där en oväntad figur plötsligt dyker upp, eller »Asterións hus«, typisk Borges med labyrint, perspektivskifte och filosofi. Annat är kanske lite tyngre, som »Teologerna«, även om de kätterska läror som bekämpas däri är intressanta, eller »Berättelsen om krigaren och fången«, som mest är en anekdot av ett slag som man väntar sig av andra författare – inte så att den är dålig, men den är inte speciellt Borgesk.

Nåväl, som helhet är det en rolig, oroande, tankeretande samling av ett slag man skulle vilja se mer av. ( )